FoU-Rapport nr 026 från FoU-enheten i Södra Älvsborg - Uppföljning av strokepatienters aktivitetsförmåga och livskvalitet efter gruppbehandling -med inriktning mot fritids- och sociala aktiviteter.
FoU-Rapport nr 026 från FoU-enheten i Södra Älvsborg - Uppföljning av strokepatienters aktivitetsförmåga och livskvalitet efter gruppbehandling -med inriktning mot fritids- och sociala aktiviteter.
Project number : 665
Created by: Rozita Hansen, 2006-06-08
Last revised by: Ronny Gunnarsson, 2010-04-02
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

CompletedCompleted

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

På distriktsarbetsterapin hade vi länge undrat hur personer med "lättare" sviter efter stroke återanpassar sig till tidigare livsföring/aktivitetsnivå. Av egen erfarenhet visste vi att en del av dessa personer inte får någon särskild uppföljande träning och vi hade sett att många av de drabbade begränsat sig i sina aktiviteter och sociala kontakter. En del tidigare studier, av strokedrabbade, pekade på ett samband mellan brist på sociala-/fritidsaktiviteter och depression.

Syftet med våran studie var att undersöka om träning i grupp med inriktning mot fritids- och sociala aktiviteter skulle förbättra aktivitetsförmågan, beträffande personlig vård och boende, samt om livskvalitén skulle kunna höjas hos strokedrabbade.

Samtliga patienter intervjuades vid två tillfällen med 6 månaders mellanrum. Efter första intervjun delades patienterna in i behandlingsgrupp resp. kontrollgrupp. Vid intervjuerna svarade patienterna på tre formulär (livskvalitétsstatus, aktivitetsanalys och intressechecklista).

Behandlingsgruppen träffades 2 ggr i veckan under 4 veckor. Under grupptillfällena gjordes bl a följande: handla, laga tre rätters meny, besök på NHR, information om Stroke samt aktiviteter som varje grupp själva bestämde. Kontrollgruppen levde som vanligt.

Av de 37 som deltog i undersökningen fick en person i kontrollgruppen ett recidiv och försämrades så pass mycket att en uppföljande intervju inte kunde genomföras. I behandlingsgruppen drabbades två personer av recidiv mellan de båda intervjuerna. Båda hade tillräcklig språklig förståelse och verbal förmåga för att uppföljande intervjuer skulle kunna genomföras (båda avled kort efter uppföljningen).

Efter 6 månader kunde en icke signifikant trend konstateras beträffande aktivitetsförmåga: hygien (p=0,089) och förflyttning (p=0,097) där behandlingsgruppens förbättring var större än kontrollgruppens. Övriga variabler visade inga signifikanta skillnader mellan grupperna.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Kvalitativ forskning (Qualitative Research)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Stroke
A group of pathological conditions characterized by sudden, non-convulsive loss of neurological function due to BRAIN ISCHEMIA or INTRACRANIAL HEMORRHAGES. Stroke is classified by the type of tissue NECROSIS, such as the anatomic location, vasculature involved, etiology, age of the affected individual, and hemorrhagic vs. non-hemorrhagic nature. (From Adams et al., Principles of Neurology, 6th ed, pp777-810)

Projektets delaktighet i utbildning

checked Ej del i utbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Landsting - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Övrigt

Coworker

Åsa Ekberg
Arbetsterapeut, ExStro, SU Geriatrik, Högsbo

Tutor

Ronny Gunnarsson
Adjunct Professor at University of Gothenburg, Sweden, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg

3. Processen och projektets redovisning

Hur långt har projektet framskridit?

Projektet slutfört

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

1995-08-01

Datum då projektet är slutrapporterat

1997-12-01

Publikationer från detta projekt

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

På distriktsarbetsterapin har vi länge undrat hur personer med "lättare" sviter efter stroke återanpassar sig till tidigare livsföring/aktivitetsnivå. Vi tänker framförallt på personer, som efter en kortare vistelse inom länssjukvården, skrivs ut till eget boende eller på dem som endast varit i kontakt med vårdcentral.

Av egen erfarenhet vet vi att en del av dessa personer inte får någon särskild uppföljande träning och vi ser att många begränsar sig i sina aktiviteter och sociala kontakter.

Arbetsterapeuten har här en viktig roll genom att bedöma vilka funktioner som behöver tränas samt att hitta strategier för att nå nya eller gamla givande aktiviteter.

En del studier av strokedrabbade pekar på ett samband mellan brist på fritids- och sociala aktiviteter och depression. Endast tanken på att man med träning skulle kunna förbättra tillfredsställelsen med fritiden hos dessa personer och därmed minska risken för depression, tycker vi är anledning nog att prova gruppverksamhet, med inriktning mot fritid och sociala aktiviteter för strokepatienter. Lägger man till de ekonomiska besparingar som man skulle kunna få då patienterna har möjlighet att bli aktivare och mer självständiga är tanken ännu mer lockande.

Med hjälp av ca 300 000 kr i statligt stimulansbidrag har vi under perioden aug -95 till dec -97 kunnat genomföra denna studie, som du nu håller i din hand. Studien är gjord i Primärvårdens regi på distriktsarbetsterapin i Borås, med arbetsterapeut Åsa Ekberg (från länssjukvården) och distriktsarbetsterapeut Rozita Huszar (från primärvården) som projektledare. Distriktsarbetsterapeut Ann Westfeldt har varit projektansvarig.

--------------------------------------------------------------------------------

STROKE - EN ALLVARLIG SJUKDOM

2.1 Definition och epidemiologi

Stroke används som samlingsnamn för sjukdomar i hjärnans kärl (hjärninfarkt och hjärnblödning) (1). WHO definierar stroke som:

"hastigt påkommande tecken till fokala eller globala neurologiska bortfallssymtom som varat längre än 24 timmar eller lett till döden dessförinnan med säkerställd eller förmodad vasculär genes" (2)

I Sverige insjuknar varje år 20 000-35 000 personer i stroke (1, 3, 4). Av de insjuknade dör 10-15% inom de närmaste månaderna (1). Risken för stroke ökar avsevärt med åldern (1, 5). Ca 80% av de som får stroke är över 65 år (1). Totalt avlider ca 10 000 personer per år av stroke i Sverige (3, 4). Det är den vanligaste orsaken till handikapp hos vuxna (1, 3, 6) och den diagnos som kräver flest vårddagar på sjukhus (3). Av de överlevande går 50-60% till eget boende (1, 4).

Stroke kan ge många olika symtom. De är av samma typ, om samma del av hjärnan drabbas, oavsett blödning eller infarkt (4).

De vanligaste symtomen vid stroke
Förlamningar drabbar oftast ena kroppshalvan. En skada i vänster hjärnhalva ger som regel en förlamning i höger kroppshalva och vice versa. Graden av förlamning varierar från lätt kraftnedsättning till total paralys.
Känselnedsättningar begränsade till ena kroppshalvan är tecken på skada i den motsatta hjärnhalvan. Nedsättningarna kan involvera ytlig-, djup-, smärt- och temperaturkänsel.
Synrubbningar kan förekomma, så som synfältsbortfall och dubbelseende.
Tal- och språkstörningar (afasi) kan yttra sig som svårighet att uttrycka sig, att förstå tal, att skriva, läsa och räkna eller som total oförmåga att tala. Olika kombinationer kan förekomma, t ex man förstår tal men kan ej uttrycka sig verbalt eller man har ett jämnt ordflöde men saknar förmåga att använda orden korrekt.
Balansproblem och svårighet att styra rörelser (ataxi) p g a rubbad samordning mellan muskelrörelser.
Sväljproblem p g a förlamning/känselnedsättning i ena halvan av mun och svalg.
Perceptions- och spatiala störningar innebär bristande förmåga att varsebli sig själv och sin omgivning och att bilda, förstå och använda rumsliga funktioner. Det kan t ex yttra sig i omedvetenhet om den drabbade kroppshalvan och den delen av rummet.
Det allmänna hjärnskadesyndromet kännetecknas av ökad uttröttbarhet, minnessvårigheter, koncentrationssvårigheter, ökad känslosamhet, irritabilitet, ökad känslighet för yttre stimuli samt försämrad simultankapacitet. Dessa besvär uppträder oftast oberoende av skadans utbredning och lokalisation (1, 4, 5, 7, 8, 9, 10).

2.2 Depression vid stroke

Depression är den vanligaste sociala och psykiska reaktionen som drabbar strokepatienten. Psykologen P Währborg (10) har kommit fram till att de fyra viktigaste faktorerna för den enskildes känsloliv är:

Han menar att det är vanligare med en kraftigare depression hos personer med vänstersidiga hemisfärsskador och att ju längre fram i hjärnhalvan skadan sitter desto djupare blir depressionen. Post stroke depression (PSD) drabbar ca 50% efter insjuknandet i stroke. Depressionen uppträder 6 månader till 2 år efter insjuknandet och utan behandling varar den ca nio månader (10). Den är dock inget statiskt tillstånd utan förändras med tiden. Feibel et al (11) kom fram till att 80% kunde hjälpas med antidepressiv medicinering. Hos övriga 20% berodde förbättringen på ökad aktivitet, t ex genom återgång till arbete. Depressiva reaktioner efter stroke har visat sig vara signifikant förknippade med oförmågan att återuppta tidigare sociala aktiviteter samt med hur tillfreds man är med fritiden (11, 12). Jagupplevelsen är starkt beroende av aktivitets-förmågan. Förlust av roller och vanor ger en försämrad självkänsla och avsaknad av identitet vilket leder till apati, depression och inaktivitet, sedan är den onda cirkeln sluten (13).

2.3 Påverkan på aktivitet/fritid av stroke

Definition av fritid:

En aktivitet som väljs i första hand för dess egen skull efter att alla nödvändiga vardagsgöromål är utförda (14).

Flera oberoende studier visar att aktivitetsnivån hos strokedrabbade signifikant sänkts, både vad det gäller tid och antal fritids- och sociala aktiviteter (14, 15, 16). En svensk studie visar att ca 79% av de strokedrabbade som bor i eget boende, helt eller delvis förlorar tidigare fritidsaktiviteter. Samma studie visade att beroendet av hjälp vid primär och sekundär ADL var signifikant associerat med ändringarna i utövande av fritidsaktiviteter (17). De strokedrabbades intressen finns i hög grad kvar men däremot minskar patientens handlingsförmåga, oberoende om den drabbade har bestående fysiska funktionshinder eller ej. Detta, gör att många är oförmögna att på egen hand återuppta/modifiera och finna nya intressen. Det blir ett glapp mellan intressen och aktuell förmåga (12, 16, 18).

I Hägers studie (19) visade det sig att det endast var i några fall som de fysiska funktionsnedsättningarna var anledningen till den nedsatta aktivitetsnivån vad det gällde fritid. De största problemen som de strokedrabbade upplevde var de intellektuella funktionsnedsättningarna.

Det har klart framkommit att strokedrabbade med funktionsnedsättning har ett behov av att vara aktiva och klara sig själva. Man önskar kunna utföra aktiviteter som ger en meningsfull tidsanvändning (12, 19). Brännholm (20) upptäckte att de strokedrabbade under en relativt tidig fas av rehabiliteringen upplevde en otillfredsställelse inom området fritid.

Den träning som strokedrabbade ytterligare vill ha efter hemkomst är sådan som förbättrar förmågan att utföra meningsfulla aktiviteter. Man är inte ute efter tillrättalagda sociala kontakter med andra strokedrabbade utan vill hellre ha normala sociala kontakter (19). Bland de som skrivs ut till hemmet är 85% beroende av hjälp med städning, matinköp, matlagning eller resor ett år efter utskrivning (21).

Gladman et al (22) visade att de som rehabiliterades i hemmiljön hade högre aktivitetsnivå vad det gällde hushålls- och fritidsaktiviteter efter 6 månader än de patienter som fick sjukhusanknuten rehabilitering (båda grupperna var utskrivna från sjukhuset ).

2.4 Effekterna av stroke på familj och vänner

Då en person drabbas av stroke, drabbas hela familjen. Både familjerollen och den sociala rollen förändras för den drabbade, men även för den övriga familjen. Det som påverkar utgången av den nya rollbildningen är hur tillåtande och flexibel omgivningen är (23). Familj och vänners attityd och beteende påverkar den strokedrabbades deltagande i sociala aktiviteter mer än den "verkliga" graden av skadan (10, 15). Det är därför viktigt att stödja anhöriga och på så sätt avlasta dem. Anhörigvårdaren löper större risk att bli utbränd då det finns en stor del personligt engagemang och känslor inblandade (24). I Hägers studie (19) av strokedrabbade och deras anhöriga framkommer det att de anhöriga känner sig osäkra på hur mycket de ska hjälpa den drabbade. Många av de anhöriga vet med sig att de hjälper den drabbade mer än de behöver (p.g.a. det känslomässiga engagemanget) och tar på så vis ifrån den drabbade möjligheten att själv utföra handlingen

2.5 Livskvalitet efter stroke

Livskvalitet är ett stort begrepp som kan delas in i de två huvudkomponenterna; subjektiv- och objektiv livskvalitet. Den subjektiva delen består av människans upplevelse av sig själv och sina sociala kontakter o dyl. Den objektiva delen involverar den materiella världen t ex. ekonomi, bostad o dyl (25, 26). Man har i tidigare undersökningar, av strokedrabbade, konstaterat att mer än hälften hade lägre livskvalitet efter sin stroke (12, 27).

Jadebäcks (27) undersökning visade att framförallt graden av ADL-förmåga och neuroticism avgjorde hur god den strokedrabbades livskvalitet var. De aspekter inom ADL-förmågan som mest relaterade till hög livskvalitet var förmågan att tvätta sig själv, gå ute ensam, gå en kort sträcka och klara toalettbesök.

Syfte

Att prova och utvärdera gruppaktivitet som behandlingsform för strokepatienter i öppenvården vad det gäller fritids- och sociala aktiviteter.

Frågeställning / Hypoteser

Teoretisk referensram

4.1 Tillvägagångssätt

För att få ett patientunderlag till undersökningen var vi ute och informerade kollegor och läkare inom länssjukvården som berördes av strokepatienter. Vi tryckte upp material om projektet och distribuerade till i princip alla distriktsläkare, hemtjänstassistenter och distriktssköterskor (i både kommunen och primärvården). Regelbundet skickade vi ut påminnelser till samtliga berörda om att projektet fanns och fortfarande fortgick.

Vi gjorde en egen remiss delvis med kryssrutor för att förenkla för remittenterna (Bil 1).

När tillräckligt många remisser kommit in för att en grupp skulle kunna bli av kontaktades patienterna per telefon. Vi försäkrade oss om att patienten ville delta i undersökningen samt bokade tid för intervju. Intervjuerna gjordes av projektledarna och utfördes hemma hos patienten. Vid intervjun fick anhöriga och/eller hemtjänstens vårdbiträden delta om sådana fanns och om patienten så önskade. Vi kartlade patientens livskvalitet, förmågor, förutsättningar och intressen med hjälp av tre frågeformulär. Samtliga intervjuade patienter erbjöds deltagande i behandlingsgruppen. De som valde att delta i gruppen blev deltagare av behandlingsgrupp och övriga blev kontrollgrupp.

Behandlingsgruppen träffades två gånger i veckan under fyra veckor.

Kontrollgruppen fick ingen behandling och levde som normalt.

Efter ca 6 månader gjordes en uppföljande intervju för att se om/hur patienternas livskvalitet och aktivitetsförmåga hade förändrats. Patienterna blev intervjuade av samma person vid båda tillfällena.

Undersökningen är godkänd av forskningsetiska kommittén, Göteborgs Universitet. Detta innebär att samtliga deltagare garanterades anonymitet, tystnadsplikt och hade rätt att när som helst avbryta deltagande i studien utan konsekvenser för framtida omhändertagande. Alla deltagare fick denna information samt information om projektet både muntligen och skriftligen. (Bil 2, 3)

Metod: Urval

Personer över 60 år som:

Metod: Intervention

4.3 Behandling

Behandlingen var upplagd som gruppträffar med 4-6 personer/grupp. Vi träffades 2 ggr/vecka ca 2,5 tim åt gången under 4 veckor. Deltagarna fick möjlighet till erfarenhetsutbyte, delta i informationsträff om stroke och möjlighet att återuppta kontakt med gamla- och kanske prova nya intressen. Vid informationen om stroke var även anhöriga inbjudna. Vid varje enskild aktivitet som utfördes under gruppträffarna tränades det som var specifikt svårt eller vållade problem för den deltagande. Målsättningen var att patienterna skulle delta ensamma (utan anhöriga) för att verkligen träna självständighet i de aktiviteter som var aktuella. Samtliga träffar leddes av två arbetsterapeuter. Vid informationen om stroke deltog dessutom en läkare och en sjukgymnast. Innehållet i fem av träffarna var lika för alla grupper.

De fem bestämda grupptillfällena.

Tillsammans tillredde vi äppelpaj som åts medan vi lärde känna varandra och samtalade om egna upplevelser och erfarenheter. Vi pratade också om önskemål inför de tre "valfria grupptillfällena".

Gruppdeltagarna fick information av läkare, sjukgymnast och arbetsterapeut om stroke. Medverkande: Överläkare Marie Paaske, sjukgymnast från strokeenheten avd 3, Borås lasarett samt de projektanställda arbetsterapeuterna.
Vi besökte Neurologiskt Handikappades Riksförbund: Medverkade i deras sittande gympa och i samband med fika fick vi information om föreningens verksamheter.
Gemensamt bestämde vi en trerätters meny. Vi skrev inköpslista åt samtliga deltagare och gick sedan tillsammans och handlade.
Vi delade upp uppgifterna, lagade och åt tillsammans vår trerätters meny.
Innehållet i de övriga träffarna varierade beroende på gruppdeltagarnas intressen. Vi besökte t ex museer, utställningar, bibliotek, teater, affärer, Skogsryd (projekt med inriktning mot afasidrabbade), sporthallar där vi provade bl a bowling och boccia mm.

Metod: Datainsamling

4.4.1 Livskvalitetsmätning

Vi använde svenska versionen av NHP (Nottingham Health Profile), ett frågeformulär som mäter hälsorelaterad livskvalitet. NHP utvecklades i England 1975-1981. Den svenska översättningen samt dess reliabilitets- och validitets-testningar är gjorda av Ingela Wiklund (28). Vi fyllde i NHP vid båda intervjutillfällena.

4.4.2 Aktivitetsförmågemätning

Detta frågeformulär har vi själva konstruerat utifrån de problem som strokepatienter ofta drabbas av. Formuläret är tänkt att användas i intervjuform. Det består av 22 aktiviteter inom personlig vård och boende. Varje aktivitet är sedan uppdelad i ett antal utförandebitar. Svaren bedöms efter en femgradig skala. Formuläret mäter vad patienten utför, inte vad den kan. Vi fyllde i formuläret under första intervju samt vid uppföljningen efter 6 månader. (Bil 4).

4.4.3 Intressechecklista

Detta formulär är en omarbetning av Kielhofners intressechecklista (29). Vi har gjort om den för att den skall passa det urval som projektet riktar sig till. Vi har försökt förenkla utförandet så att det skall vara lättare för vår patientkategori, med perceptuella nedsättningar, att genomföra. Formuläret är tänkt som en hjälp både för patienten att komma ihåg vad man har varit/skulle vara intresserad av och även för oss som arbetar med projektet för att kunna komma med förslag till aktiviteter som ligger inom patienternas intresseområden. Vi fyllde i formuläret vid båda intervjuerna. (Bil 5, 6).

Metod: Databearbetning

Graden av förbättring efter 6 månader kommer att jämföras mellan de båda grupperna (behandlings- resp kontrollgrupp) med Mann-Whitney´s metod.

Resultat

Av de 52 remisser som inkom föll 15 st bort före första intervjun (ville ej delta, föll ej inom ramen för urvalskriterierna mm). Av de 37 som deltog i undersökningen fick en person i kontrollgruppen ett recidiv och försämrades så pass mycket att en uppföljande intervju inte kunde genomföras. I behandlingsgruppen drabbades två personer av recidiv mellan de båda intervjuerna. Båda hade tillräcklig språklig förståelse och verbal förmåga för att uppföljande intervjuer skulle kunna genomföras (båda avled kort efter uppföljningen). Två av patienterna (en i kontrollgruppen, en i behandlingsgruppen) intervjuades inte av samma person vid de båda tillfällena.

5.1 Utgångsläge

Vid utgångsläget var behandlingsgruppen signifikant sämre än kontrollgruppen inom aktivitetsförmågeområdet tvättning (p=0,039) i övrigt fanns inga signifikanta skillnader mellan grupperna. Se tabell I.

Diskussion

Behandlingsgruppen var från början något sämre än kontrollgruppen beträffande livskvalitet. Även vid 6 av 8 aktivitetsförmågeområden var behandlingsgruppen sämre, men endast inom aktivitetsförmågeområdet tvättning var skillnaden signifikant. Förändringen efter 6 månader visade sig vara till behandlingsgruppens fördel beträffande aktivitetsförmågan. Denna grupp hade en större förbättring, än kontrollgruppen vid 6 av 8 aktivitestförmågeområden. En icke signifikant trend kunde ses beträffande aktivitetsförmågeområdena hygien (p=0,086) och förflyttning (p=0,097). Beträffande livskvalitén var behandlingsgruppens resultat sämre vid starten och vid uppföljningen hade de försämrats medan kontrollgruppen förbättrats något. Behandlingsgruppen utförde ungefär en (medianantal) fritidsaktivitet mer än kontrollgruppen från början. Även förändringen inom detta område var till behandlingsgruppens fördel, som ökade sitt antal fritidsaktiviteter med 3 per person (medianantal) i förhållande till kontrollgruppen som ökade sitt antal med 2 per person (medianantal). Det finns dock inga signifikanta skillnader mellan grupperna. Kanske flera av resultaten hade varit signifikanta om två av personerna i behandlingsgruppen inte hade fått sina recidiv före den uppföljande intervjun.

6.1 Metodologiska aspekter

Till en börja genomfördes randomisering. Anledningen till att vi valde att avstå från randomiseringen var att:

vi fick ett stort bortfall. Personer som lottats till behandlingsgrupp ville delta i kontrollgrupp och vice versa, varför många avstod från att delta i projektet.
antalet remisser var betydligt mycket färre än vi hade räknat med, med tanke på antalet som insjuknar i stroke i Borås/Bollebygd per år.
för att den mätmetod som vi tänkt använda skulle kunna genomföras krävdes ett "större" underlag än det som hade blivit fallet om vi fortsatt med randomiseringen.
I och med att grupperna ej randomiserades fram är de inte helt jämförbara ur ett vetenskapligt perspektiv. Om man tittar på utgångsvärdena för de båda grupperna finns det dock inga signifikanta skillnader mellan behandlings- och kontrollgruppen mer än vid aktiviteten tvättning (behandlingsgruppen var sämre).

Från början hade vi bestämt oss för att använda QOL-S (Quality of Life scale - svensk version) för att mäta livskvalitet. Dels för att det är kort och för att det är aktivitetsinriktat dels för att det har en 7-gradig skala (vilket skulle ha visat förändringar på ett mer detaljerat sätt än NHP). Detta formulär visade sig vid testintervjuer med några stroke-

drabbade vara för "abstrakt" för att svaren skulle korrelera med det frågade. Patienten skall svara på om han/hon är nöjd/missnöjd med att göra/inte göra en aktivitet eller ha ett förhållande som omnämns. Patienterna svarade genomgående på hur mycket de hade utövat en viss aktivitet inte hur nöjda/missnöjda de var med detta. Vi valde då att använda NHP (Nottingham Health Profile) där patienten svarar ja resp nej på direkta påståenden.

För att få så ärliga svar som möjligt var tanken att livskvalitétformuläret skulle ha varit självadministrerat. Det var dock för svårt för vår patientkategori att koncentrera sig tillräckligt länge för att de själva skulle fylla i formuläret inom en rimlig tidsperiod. Vi valde därför att göra det i intervjuform.

Att vi som projektledare både intervjuade patienterna och ledde gruppen har vi, med facit i hand, uppfattat som en nackdel. Som behandlare lärde vi känna behandlingsgruppen bättre än kontrollgruppen. Speciellt märktes detta vid påståendena i livskvalitetsstatuset där man vid första intervjun svarat "man får vara nöjd" och sedan valt svar därefter. Tänkbart är också att behandlingsgruppen efter genomgången behandling fått större visioner om vad man skulle kunna göra och därför kände sig mindre till freds med vad man gjorde. Känslan hos oss som intervjuade var dock att behandlingsgruppen "öppnade" sig mer och delgav oss mer av inre känslor. För att få ett mer jämförbart resultat grupperna emellan borde någon utomstående ha utfört intervjuerna.

Vi var också två personer som intervjuade, varför sättet att fråga och "tolka" svaren på säkert var lite färgat av var och en av oss. Medvetna om detta försökte vi att göra en grundlig manual till aktivitetsförmågeformuläret samt att vi kontinuerligt diskuterade "tveksamma fall" och hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att intervjuerna skulle bli så lika som möjligt .

Vid sökning efter intervjuformulär att använda kunde vi inte hitta något som både mätte aktivitetsförmåga tillräckligt detaljerat, var inriktat mot utförande (och inte vad man kan) och som hade en flergradig skala. Vi konstruerade därför vårt eget "aktivitets-förmåga personlig vård och boende". I efterhand har vi hittat brister även i detta då det inte är alltäckande vad det beträffar aktiviteterna. En aktivitet som: att plocka i/ur diskmaskin skulle ha visat på förändring i aktivitetsnivån fortare än t ex aktiviteterna kavla och knåda.

Med tanke på att underlaget inte blev så stort, tror vi att en mer kvalitativ metod (djupintervju eller dyl) att utvärdera studien på varit lämpligare att använda.

Vid slutet av varje gruppomgång gjorde vi muntliga utvärderingar. Trots att resultatet inte visade på någon ökad livskvalitet hos behandlingsgruppen upplevde patienterna gruppen som något mycket positivt och önskade att andra strokedrabbade också skulle få möjlighet att delta.

Slutsats

Man kan inom områdena aktivitetsförmåga hygien och förflyttning se en icke signifikant trend (p=0,086 resp p= 0,097) som visar att behandlingsgruppens förbättring är större än kontrollgruppens. Med ett större undersökningsunderlag kan man förmoda att resultaten hade blivit signifikanta.

Referenser


Word explanations
ADL - dagliga livets aktiviteter.

Fokala - belägen i brännpunkten.

Hälsorelaterad livskvalitet - livskvalitetsaspekter som har med hälsan att göra.

Neurologiska bortfallssymtom - bortfall i förmåga som härrör från nervsystemet.

Neuroticism - benägenhet för neurotiskt beteende.

NHR - Neurologiskt Handikappades Riksförbund.

Paralys - totalförlamning.

Premorbida - gör sig gällande eller framträder före sjukdomsutbrott.

Post Stroke depression - depression pga hjärnskadan vid stroke.

Randomisering - slumpmässigt urval.

Vasculär genes - har sitt ursprung i blodkärlen.

Reliabilitet – Den noggrannhet och säkerhet man kan uppnå med det mätinstrument man använder.

Validitet – Hur väl datainsamlingsmetoden mäter den variabel man avser att mäta.

Recidiv – Återfall.

Sjukdomsduration – Sjukdomens längd (tid sedan insjuknandet).

FoU-Rapport nr 026 från FoU-enheten i Södra Älvsborg - Uppföljning av strokepatienters aktivitetsförmåga och livskvalitet efter gruppbehandling -med inriktning mot fritids- och sociala aktiviteter., from FoU i Västra Götalandsregionen
http://au.researchweb.org/is/vgr/project/665