FoU-Rapport nr 028 från FoU-enheten i Södra Älvsborg - Patientnära analyser på vårdcentral - en orsak till minskade eller ökade kostnader?
FoU-Rapport nr 028 från FoU-enheten i Södra Älvsborg - Patientnära analyser på vårdcentral - en orsak till minskade eller ökade kostnader?
Project number : 619
Created by: Carin Andersson, 2006-05-11
Last revised by: Ronny Gunnarsson, 2010-04-02
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

CompletedCompleted

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Om man i ökad omfattning gör fler analyser på vårdcentralen kommer läkarbesöket för fler patienter än idag att vara avslutat när patienten går hem. Patienten kan komma en stund före läkarbesöket. När patienten träffar läkaren är proverna klara. Doktorn kan då direkt ge besked om behandling eller eventuell kompletterande provtagning. Är det kostsamt att införa detta i större utsträckning? Kan det innebära besparingar? Vad tycker patienter och distriktsläkare?
I denna studie registrerades på åtta vårdcentraler alla provtagningstillfällen under en månad där åtminstone något av proverna elstatus, leverstatus, hematologi eller HbA1C beställts. Kostnaden för varje analystillfälle räknades fram. Hänsyn togs till patientens kostnader för resor och förlorad arbetsinkomst samt samhällets kostnader för tolk, färdtjänst och assistans av hemhjälp.
Av totalt 2434 provtagningstillfällen fann vi att 329 tillfällen (13,5% av alla provtagningstillfällen) var extra provtagningsbesök som skulle ha kunna skett i samband med läkarbesöket. Vi jämförde kostnaderna för nuvarande centraliserade analysförfarande med kostnaderna om analyserna analyserats lokalt på vårdcentralen. De 329 tillfällena skulle då ha kunnat flyttas till läkarbesöket med påföljande besparingar för patienten (resekostnader och förlorad arbetsinkomst) och samhället (extra tolkbesök, extra resa med färdtjänst, e. t. c.). Med dagens betalningssystem finner vi att medelkostnaden för ett analystillfälle är dubbelt så högt om proverna analyseras på vårdcentral (27:-) jämfört med om de analyseras på ett centralt laboratorium (15:-). Vid motsvarande jämförelse utifrån en prislista i ett köp-sälj-system blir kostnaden omvänd, alltså dubbelt så hög (58:-) för ett centralt laboratorium . Det som är intressant är alltså vilket betalningssystem ett centralt laboratorium kommer att tillämpa i framtiden.
Vi fann att de flesta patienter (61%) önskar att provsvaren blir klara medan de är hos doktorn. En stor majoritet av distriktsläkarna tyckte det var bra om proverna analyseras färdigt på vårdcentral. Redan 1987 i Trydings rapport "Värdering av patientnära nya analystekniker i primärvården" antas att vinsterna med decentraliserad laboratorieverksamhet ligger i bättre service och på längre sikt lägre kostnader i form av färre prover, färre läkarbesök och minskade remisser till specialistmottagning. I SPRISs rapport nr 422 förespråkas "laborera rätt och lagom" genom att minska användningen av vissa rutinanalyser som ej har något kliniskt intresse till förmån för ökat laborerande av svårdiagnostiserade, behandlingsbara sjukdomar. Rätt prov på rätt sätt vid rätt tillfälle. Patientnära analyser, som ger en omedelbar feed-back till doktorn, är ett sätt att minska onödiga analyser.

Typ av projekt

Utvecklingsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Kvalitativ forskning (Qualitative Research)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Community Health Centers
Facilities which administer the delivery of health care services to people living in a community or neighborhood.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Ej del i utbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Landsting - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V7 - Närhälsan Svenljunga vårdcentral workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Tutor

Ronny Gunnarsson
Adjunct Professor at University of Gothenburg, Sweden, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg

3. Processen och projektets redovisning

Hur långt har projektet framskridit?

Projektet slutfört

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

1999-01-01

Datum då projektet är slutrapporterat

1999-11-12

Publikationer från detta projekt

  1. Andersson C, Anvell B, Clason G, Grandin E, Larsson G, Milke U, Persson U, Thelin E, Gunnarsson R.
    Borås: FoU-enheten primärvården Södra Älvsborg; 1999.

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Redan 1987 i Trydings rapport "Värdering av patientnära nya analystekniker i primärvården" antas att vinsterna med decentraliserad laboratorieverksamhet ligger i bättre service och på längre sikt lägre kostnader i form av färre prover, färre läkarbesök och minskade remisser till specialistmottagning. I SPRISs rapport nr 422 förespråkas "laborera rätt och lagom" genom att minska användningen av vissa rutinanalyser som ej har något kliniskt intresse till förmån för ökat laborerande av svårdiagnostiserade, behandlingsbara sjukdomar. Rätt prov på rätt sätt vid rätt tillfälle. Patientnära analyser, som ger en omedelbar feed-back till doktorn, är ett sätt att minska onödiga analyser.

På våra primärvårdslaboratorier tas dagligen mängder av prover som sedan transporteras till centrala laboratorier för analys. Detta innebär att det tar lång tid innan provresultaten når behandlande läkare. Patienten kan inte få undersökning och besked om behandlingen vid ett och samma tillfälle. Vissa patienter får komma till vårdcentralen flera gånger för provtagning och läkarbesök. Detta innebär ökade kostnader för exempelvis patienten själv, anhöriga, hemtjänst och färdtjänst. Klinisk kemi i primärvården har de senaste åren genomgått stora förändringar. Ny teknik har gjort det möjligt att utföra ett betydande antal analyser medan patienten finns kvar på mottagningen, så kallade patientnära analyser. Med patientnära analyser menar man vanligen att provsvar lämnas till patienten innan besöket på mottagningen är avslutat. Ökat användande av patientnära analyser innebär att patienten och eventuell ledsagare spar in både restid, resekostnad och förlorad arbetstid när provtagning och analys samordnas med läkarbesöket. Å andra sidan är kostnaderna för reagens och apparatur vid patientnära analyser större än vid centraliserad analys. Det är tidigare inte studerat vilka ekonomiska effekter ökat införande av patientnära analyser får om man tar hänsyn till kostnader som resor, förlorad arbetsinkomst, tolkkostnader, kostnad för färdtjänst och eventuell medföljande personal från hemtjänsten.
Syftet med denna studien är att jämföra kostnaderna för några vanliga analyser när analysen sker på centralt laboratorium jämfört med decentraliserad patientnära analys utförd på vårdcentral. Vilket är mest kostnadseffektivt, centraliserad analys eller patientnära analys? Hur stor betydelse har det om man tar hänsyn till kostnader även för patienter, anhöriga samt samhällskostnader som tolk och färdtjänst. Vidare var syftet att se om patienter och läkare önskar få provsvar medan patienten fortfarande är kvar på mottagningen.

Metod: Urval

Studien består av tre delar. Skattning och jämförelse av analyskostnader, kartläggning av patienter respektive läkares synpunkter på patientnära analyser. Samtliga delar av undersökningen utfördes under en månad våren 1996 på 8 vårdcentraler i Södra Älvsborg. Samtliga dessa vårdcentraler hade biomedicinsk analytiker.

Analyskostnad
Under en månad registrerades konsekutivt samtliga provtagningstillfällen omfattande en eller flera av följande analyser: elektrolytstatus, leverstatus, hematologi och HbA1C. Vid provtagningstillfället noterades:

Om provet togs vid ett läkarbesök eller ej. Om provet ej togs i samband med läkarbesök noterades orsaken till detta.
Transport/färdsätt för patienten till - från provtagningen.
Om patienten och /eller medföljande anhörig tagit ledigt från sitt arbete.
Om anhörig, hemtjänstpersonal eller tolk varit med.
Utifrån denna information och uppskattade kostnader för förlorad arbetsinkomst, resekostnader, e. t. c. (Tabell 1) beräknades kostnaden för varje analystillfälle.

Metod: Gruppindelning

Tabell 1 Skattade indirekta kostnader:
Resa i egen bil: 1,30:-/km
Taxiresa:132:-/resa
Färdtjänst: 132:-/resa
Buss: 1,50:-/km
Patienten tagit ledigt från arbetet: 71:-/timme
Anhörig tagit ledigt från arbetet: 71:-/timme
Hemtjänst följer med patienten: 130:-/timme
Tolk är med: 300:-/timme

Metod: Intervention

Genomsnittskostnaden för varje provtagningstillfälle där proverna färdiganalyserades på vårdcentralen (scenario 1) jämfördes med situationen att alla prover vid provtagningstillfället skickades vidare och analyserades på ett centralt laboratorium (scenario 2). Scenario 1 innebär att utrustning finns för att på vårdcentralen analysera hematologi, HbA1C, leverstatus och elektrolytstatus. Eftersom personal och apparatur finns körs alla dessa analyser på vårdcentralens apparatur med följande kostnader; hematologi 1,50:-, HbA1C 45:-, leverstatus 52:- och elektrolytstatus 30:-. De besök där prover togs före läkarbesöket, skulle kunna flyttas till att ske i samband med läkarbesöket. Då sparas eventuella kostnader för; förlorad arbetstid, resekostnader, kostnad för medföljande hemtjänst, tolk, anhörig och färdtjänst.
Vi använder två olika modeller av scenario 2. I den billigare räknas endast reagenskostnaderna (Scenario 2.1). I den andra använder vi kostnaderna som de debiterades vid ett försök med köp- och sälj i Älvsborgs län (Scenario 2.2). I scenario 2.1 var reagenskostnader; hematologi 5:-, HbA1C 26:-, leverstatus 5,50:- och elektrolytstatus 2:-. I scenario 2.2 är kostnaderna per analys; hematologi 60:-, HbA1C 50:-, leverstatus 45:- och elektrolytstatus 18:-.

Statistisk beräkning av analyskostnader
Medelkostnaden för provtagningstillfällena jämförs mellan grupperna med Mann-Whitneys test. Ett icke parametriskt test valdes eftersom mätdata antas vara snedfördelade.

Patientönskemål
I studien ingick ett frågeformulär till patienten där vi under en månad frågade:

Brukar du få svar på dina prover?
Brukar du höra av dig till vårdcentralen angående dina prover?
Känner du oro innan du fått besked på dina provsvar?
Vill du att proverna blir klara medan du fortfarande är kvar hos doktorn?
Läkarönskemål
Samtliga läkare på de åtta vårdcentralerna fick en fråga att besvara; Tycker du att det är viktigt att så många analyser som möjligt färdiganalyseras direkt på vårdcentralen? Så många som möjligt med hänsyn till att kostnaden inte blir alldeles orimlig

Resultat

Analyskostnad
Av samtliga 2434 provtagningstillfällen var 549 ej i samband med läkarbesök. Av dessa 549 var en del efterkontroller som var tvungna att ske vid ett annat tillfälle än läkarbesöket. Där fanns också provtagningstillfällen där man samtidigt behövde ta prover som rimligtvis inte skulle kunnat analyseras på vårdcentralen även om viss apparatur fanns. Kvar blev 329 provtagningstillfällen (13,5 % av alla provtagningstillfällen) som togs före läkarbesök och där alla analyserna skulle kunnat klarats av i samband med läkarbesöket om utrustning för elektrolytstatus, leverstatus, hematologi och HbA1C hade funnits på vårdcentralen.
De analyser som har utförts är 953 elektrolytstatus, 357 leverstatus, 1282 hematologianalyser och 261 HbA1C. Summan av analyser (2853) överstiger antalet provtagningstillfällen (2434) eftersom mer än en analys har utförts vid vissa tillfällen.
Resekostnaderna (Tabell 2) och kostnader för anhöriga (Tabell 3) är likartade för de som kom för provtagning före läkarbesök jämfört med patientengruppen som helhet.

Patientönskemål
Under en vecka lämnades 593 enkäter ut till patienterna. Svarsfrekvensen på de olika frågorna var 95-97 %. De flesta patienterna (84 %) brukar få provsvar, merparten (80 %) får det inom 14 dagar. En tredjedel av patienterna (30%) känner oro innan de har fått besked på provsvaren. De flesta (61%) önskar att provsvaren blir klara medan de är hos doktorn. Var femte patient (20%) hör av sig till vårdcentralen angående svaren på sina prover. De som får vänta på sina prover mer än 14 dagar kontaktar inte vårdcentralen i större utsträckning än de som inte behöver vänta så länge.

Läkarönskemål
46 läkare ombads svara på frågan: Tycker du att det är viktigt att så många analyser som möjligt färdiganalyseras direkt på vårdcentralen? Så många som möjligt med hänsyn till att kostnaden inte blir alldeles orimlig. Ja, absolut svarade 64% och ja, kanske svarade 34%. Två procent svarade tveksamt och ingen svarade nej, inte alls.

Diskussion

Vi fann att en majoritet av patienterna och läkarna anser att patientnära analyser är att föredra. Vidare fann vi att kostnadseffektiviteten, när centraliserad analysverksamhet och patientnära analysverksamhet jämförs, beror på om det centrala laboratoriets totala kostnader för personal, utrustning och lokaler räknas med eller ej.

Metodologiska aspekter
I den modell vi använt för att fånga de totala kostnaderna är en avgörande fråga om det centrala laboratoriets totala kostnader för personal, utrustning och lokaler räknas med (scenario 2:2) eller ej (scenario 2:1). Den första tanken är att om dessa kostnader inte räknas med för de patientnära analyserna (scenario 1) skall de inte heller räknas med för de centralt utförda analyserna. Vid närmare eftertanke är svaret inte helt givet varför vi har valt att redovisa båda varianterna.
På decentraliserade mottagningar som exempelvis vårdcentraler måste det alltid finnas personal för provtagning. Vid decentralisering och införande av patientnära analyser försvinner en del av deras arbetsmoment såsom förberedelse av prover för transport och hantering av provsvar. När istället denna tid användes för arbetet med patientnära analyser tror vi att den extra arbetstid som behövs för införande av patientnära analyser blir mycket liten. Om patientnära analyser införs i större eller mindre utsträckning påverkar alltså inte i någon större grad behovet av laborerande personal på vårdcentralerna.
Om analysvolymerna skulle minska inne på de centrala laboratorierna krävs mindre arbetstid där vilket skulle kunna ge besparingar. (Vi vill påpeka att vi inte direkt tar ställning till frågan om personalnedskärningar på de centrala laboratorierna. Om laboratorierna idag är underbemannade kanske en besparing skulle innebära oförändrad personalstyrka med mer rimlig arbetsbörda. Detta är en fråga som ligger utanför vårt projekt).

Konsekvenser av patientnära analyser för patienten.
Majoriteten av patienterna i denna studie önskade att få besked på sina provsvar medan de fortfarande var kvar hos doktorn. Får patienten svar på sina prover i samband med läkarbesöket kan det leda till minskad oro och onödig väntan på telefon eller brevsvar. Antalet läkarbesök som kommer att vara avslutade när patienten går hem kommer att öka med patientnära analysverksamhet. Med avslutat läkarbesök menar vi att provtagning, analys av prov samt besked om provsvar sker vid samma tillfälle. Idag kommer många patienter 1-2 veckor före ett läkarbesök på provtagning för att provsvaren skall vara färdiganalyserade och kunna diskuteras vid besöket . Många av dessa provtagningsbesök skulle helt försvinna vid utökad analysverksamhet på vårdcentralen vilket skulle spara restid och eventuell resekostnad för patienten. Antalet återbesök för provtagningar minskas eftersom doktorn redan vid första besöket kan göra en utökad beställning av prover beroende på vad resultaten visar vid första provbeställningen. Doktorn kan också börja med ett enda prov och sedan ordinera vidare beroende på resultatet av det första utan att någon mer provtagning äger rum. Blod från första provtagningen sparas tills läkarbesöket är avslutat. Vid utökad patientnära analysverksamhet kommer besöket på vårdcentralen för patientens del att förlängas med cirka en halvtimma, beroende på vilka analysinstrument som används. Att tidigt få diagnos och snabb sjukdomsbehandling kan reducera återbesökskostnad. Medicinändringar till följd av provsvar kan ske redan vid läkarbesöket detta minskar risken för missuppfattningar och ger patienten möjlighet till frågor. Barn och svårstuckna patienter som vi tar kapillärprov på behöver inte komma tillbaka nästa dag för kompletterande provtagning, om analysutrustning finns på vårdcentralen. Med våra nuvarande transportrutiner måste en del patienter komma tillbaka nästa dag för provtagning på grund av kapillärprovers begränsade hållbarhet.

Konsekvenser för läkare
Vår enkät visar att en stor majoritet av läkare, som arbetar på vårdcentraler med biomedicinsk analytiker, tycker att det är bra med decentraliserad diagnostik för att kunna värdera och diskutera laboratorieresultat med patienten direkt i stället för vid telefonkontakt eller nytt besök. Antalet läkare i vår enkät var litet varför det är svårt att veta hur representativ denna åsikt är för resten av landets läkare. Läkarens administrativa tid kommer med största sannolikhet att reduceras, eftersom telefonsamtal och patienthantering angående provsvar minskar. Man kan lämna patienten omedelbara besked, behöver inte ringa upp patienten några dagar senare och ej heller behöver patienten kontakta vårdcentralen. Idag beställs allt för många "analyspaket". En av anledningarna är att patienten inte skall behöva återinkallas för ytterligare provtagning. Läkaren kan med hjälp av snabba provsvar ordinera mer riktade analyser och avvakta med fortsatt utredning. Detta kan tänkas underlätta diagnossättande, behandling och eventuellt minska antalet remisser till specialistmottagningar. Den kortare betänketiden för fastställandet av rätt diagnos och behandling kan upplevas som både positivt och negativt av läkare. Om provsvaret är oväntat kan en del läkare uppleva det negativt att patienten fortfarande är kvar på mottagningen. Läkaren kanske då behöver längre betänketid samtidigt som en mer komplicerad utredning kan fodras. I vissa fall kan en utökad provtagning ske redan vid samma läkarbesök. Fördelen är att läkaren kan lämna patienten omedelbara och korrekta besked, vilket leder till snabbare handläggning och på sikt frigör tid för läkaren.

Konsekvenser för laboratoriepersonal
Som tidigare nämnt kommer vid en mer decentraliserad laboratorieverksamhet vissa arbetsmoment som idag utförs, att försvinna (Figur 1). Därmed frigörs resurser till utökat laborerande. Det som försvinner är den tid som åtgår till att förbereda prover för transport och hantering av provsvar. Ökad patientnära analysverksamhet kommer, tror vi, att minska antalet prover som beställs. Trots detta tror vi att patientnära analyser medför något ökad arbetsbelastning för den laboratoriepersonal som arbetar på vårdcentral. Det nya sättet att arbeta kräver kontinuerlig kunskapsutveckling. Det innebär också ett stimulerande och utvecklande arbete med primärvårdens helhetssyn på patienten. Där ingår provtagning, analys och rimlighetsbedömning. Morgondagens patienter är mer informerade, mer krävande, ifrågasättande och tidspressade. En snabb laboratorieservice är viktig för patientflödet i primärvården.

Samhällsnyttan av Patientnära analyser.
Beroende av i vilken omfattning det patientnära analysarbetet genomförs, kommer samhällsnyttan att påverkas i motsvarande grad. Eftersom det totala genomflödet av färdigbehandlade patienter kan effektiviseras (Figur 1) innebär detta sannolikt att frånvaro och sjukskrivningar kan reduceras. Dessa samhällskostnader för minskad produktion är inte medräknade i vår teoretiska modell. Dessutom minskas kostnaden för taxiresor, färdtjänst och tolk. Tiden för eventuell anhörig och hemtjänstpersonalens insatser kan reduceras. Vi tror att nyttan vid ett ökat utnyttjande av patientnära analyser kan bli betydande för samhället.

Landstingsekonomiska aspekter på patientnära analyser
Möjligheten att utöka laboratorieverksamheten på vårdcentralen beror på hur landstinget väljer att debitera de analyser som utförs på centralt laboratorium. Traditionellt är medicinsk service en fri nyttighet, de som beställer prover ansvarar inte för kostnaderna. På senare år har ett köp-säljsystem blivit allt vanligare. Den instans som beställer får också betala för analyserna. Om ett sådant betalningssystem väljs tror vi att patientnära analysverksamhet på vårdcentralen kan reducera det totala antalet analyser. Beställaren blir mer medveten om kostnaden för ett prov och beställer troligtvis inte de färdiga analyspaket som det centrala laboratoriet står till tjänst med.
Utökad laboratorieverksamhet i primärvården leder till färre besök för patienten på vårdcentralen. Vid utökad verksamhet på primärvårdslaboratoriet blir det en ökad kostnad för primärvården i form av reagens, kontroller och inköp av instrument. Om inköp av reagens och kontroller samordnas mellan vårdcentralerna kan dessa kostnader förmodligen minskas. Det centrala laboratoriet får en minskad kostnad vilket bör leda till en förflyttning av medel. Vid central laboratorieverksamhet räknas personal, lokal och alla omkostnader in i analyspriset. Om man på vårdcentral kan utföra utökad verksamhet med befintlig personal ger detta ingen ökad laboratoriekostnad, hyran är oförändrad med nuvarande verksamhet eller utökat laborerande. Att analysera på det stora laboratoriet innebär lägsta priset per analys om enbart reagenskostnaden räknas. Alltså mycket kostnadseffektivt men endast ur laboratoriets synpunkt. Där är inte hänsyn taget till kostnader för provtransporter, administration, telefonsamtal, extra återbesök, oro och väntan för patienten.
Ser man enbart till hematologi-analyser på vårdcentralen är det klart ekonomiskt fördelaktigt att analysera decentraliserat. Reagenskostnad för ett B-Hb med nuvarande metod (HemoCue) är cirka 3:-. Med hematologiinstrument kan man få ett fullständigt blodstatus, med trepartsdiff för 1-2:-.
Fördelar med decentraliserad laboratorieverksamhet är framförallt tidsbesparingar som underlättar beslut och behandling. Hur många procent av patienterna får sin diagnos fastställd vid första besöket idag? Vad kan vi göra för att utöka procentandelen? Det kräver en utveckling av laboratorieverksamheten med små effektiva enheter nära patienten, där svar kan fås då patienten fortfarande är kvar på mottagningen. Det krävs kunnig personal med förståelse för analysprinciper och provsvarens betydelse. Detta kräver utbildning/fortbildning för laborerande personal.
Det bör poängteras att den tekniska utvecklingen leder till kraftigt minskade kostnader för patientnära analyser. Skillnaden i kostnad mellan decentraliserad och centraliserad analysverksamhet har minskat årligen de senaste åren. Det finns anledning att tro att denna utveckling kommer att fortsätta.

Referenser

Roxström C. Med Miran klarar labbet sina egna prover. Vårdfacket 1992; 16 (4):8-9.
Nygaard-Pedersen L, Provtagarens teknik avgörande för analysresultat vid kapillärprovtagning i primärvården. Läkartidningen 1990:87;4087-4088.
Bergström K, Dahlqvist R. Även patientnära rutinanalyser kräver medverkan av specialister. Läkartidningen 1986; 83:1056.
Borgqvist L, Tryding N, Hovelius B, Scherstén B. Patientnära kemiska analyser i primärvården. Läkartidningen 1994; 91:269-72.
Killander J. Kan decentralisering vara god ekonomi för många laboratorieundersökningar? Läkartidningen 1986; 83:327-30.
Hovelius B. Analys på vårdcentralsnivå ger snabbare diagnos av infektionssjukdomar. Läkartidningen 1988; 85:2309-11.
Jendteg S, Lindgren B. Patientnära analysverksamhet. Meddelande/IHE 1987:2 ISSNO349-7631.
Borgquist L, Hellsing K, Hultén G, Tryding N (1994). Klinisk kemi i förändring. Stockholm; SPRI rapport 378.
Julander I, Hansson L-O, Hovelius B, Jorup-Rönström C, Tryding N. Värdefullt prov vid infektionssjukdomar. C-reaktivt protein ger bättre vägledning än sänkan. Läkartidningen 1994; 91:4485-4492.
Hultén G, Tryding N. (1996). Klinisk kemi i primärvården. Stockholm: SPRI rapport 422.
Theodorsson E. Kan man lita på laboratorieresultat? Läkartidningen 1997; 94:2092-2096.
Ganrot PO, Grubb A, Stenflo J. Laurells klinisk kemi i praktisk medicin. Lund 1997 studentlitteratur.
Tryding N. FoU-Rapport nr 2 - Värdering av patientnära nya analystekniker i primärvården. 1987 Rådet för Hälso- och sjukvårdsforskning.


FoU-Rapport nr 028 från FoU-enheten i Södra Älvsborg - Patientnära analyser på vårdcentral - en orsak till minskade eller ökade kostnader?, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://au.researchweb.org/is/vgr/project/619