FoU-Rapport nr 034 från FoU-enheten i Södra Älvsborg - Sjuksköterskeledd astmamottagning
- blir patienten bättre?
FoU-Rapport nr 034 från FoU-enheten i Södra Älvsborg - Sjuksköterskeledd astmamottagning
- blir patienten bättre?

Project number : 617
Created by: Eva Johansson, 2006-05-08
Last revised by: Ronny Gunnarsson, 2010-04-02
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

CompletedCompleted

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

1992 utarbetades ett vårdprogram Behandling av vuxenastma för södra Älvsborgs län. Det innebar att fler patienter överfördes från Lungkliniken till Primärvården.

För att kunna diagnostisera och ta hand om patienterna bättre ville vi i Bollebygd starta en astmamottagning. En astmamottagning där en sjuksköterska under ledning av läkare kan utföra spirometri med reversibilitetstest, PEF-mätning samt undervisning av inhalationer med mera.

Vi ansökte därför om Dagmarmedel för projekt Astmamottagning, Bollebygd i september 1996.

Vi önskade dels göra en kartläggning av antalet astmatiker i Bollebygd samt utveckla en modell av sjuksköterskeledd astmamottagning. Prevalensen av antalet kända astmatiker i Bollebygd är cirka 1,5%. Projektet har pågått från 19961101—19980331.

Resultaten från enkäten visar att patienterna känner sig mer informerade (de som deltagit i astmagruppen och varit på regelbundna besök hos astmasjuksköterska). En ökning från 21% till 74%. Patienterna i astmagruppen känner sig mer omhändertagna genom att man går på regelbundna kontroller jämfört med kontrollgruppen. I astmagruppen går 82% på regelbundna kontroller jämfört med kontrollgrupp 55%.

Eftersom astma är en kronisk sjukdom och ofta kräver långa kontakter med tidskrävande individuell information så har oftast patienten behov av sköterskekontakt utöver läkarbesöken för uppföljning och information.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Randomiserad klinisk prövning (Randomized Controlled Trial)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Asthma
A form of bronchial disorder associated with airway obstruction, marked by recurrent attacks of paroxysmal dyspnea, with wheezing due to spasmodic contraction of the bronchi.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Ej del i utbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Landsting - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V7 - Närhälsan Bollebygd vårdcentral workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Tutor

Ronny Gunnarsson
Adjunct Professor at University of Gothenburg, Sweden, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg

3. Processen och projektets redovisning

Hur långt har projektet framskridit?

Projektet slutfört

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

1996-11-01

Datum då projektet är slutrapporterat

1998-03-31

Publikationer från detta projekt

  1. Johansson E, Gunnarsson R.
    Borås: FoU-enheten primärvården Södra Älvsborg; 1998.

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Astma är en folksjukdom med prevalens på 5-7%. Antalet astmatiker har under 80-talet ökat oroväckande i hela den industrialiserade världen, vilket medfört en intensifierad forskning över tänkbara orsaker. Läkemedelsterapin har ändrats och man rekommenderar tidigt insättande av inhalationssteroider och att inte ge regelbunden betastimulerande behandling som första steg. 1992 anordnade Läkemedelsverket en workshop om astmabehandling, vilket medförde nya riktlinjer även i Sverige. I konsensusrapporten betonas information till patienten, att det är viktigt med individuella behandlingsplaner och att patienten ska utbildas att använda PEF-mätare för att bättre kunna följa sjukdomsförloppet (1).

Astmaskolor och sjuksköterskemottagningar i såväl primärvård som specialistvård har under senare år vunnit terräng som ett bra sätt att ge astmatiker stöd. 1993 fanns ett hundratal astmaskolor och lika många särskilda sjuksköterskemottagningar i landet.

Målet för astmabehandling är att minimera de subjektiva besvären samt att förhindra progress och mortalitet. Helst bör patienten kunna hållas helt anfallsfri och leva ett så normalt liv som möjligt. Från sjukvårdens sida krävs därför en offensiv behandlingsstrategi (2). Cirka 500 personer avlider årligen på grund av sin astma. Hos minst lika många har astmasjukdomen varit bidragande dödsorsak.

Trots förbättrade behandlingsmetoder har man ännu ej kunnat se någon säker minskning av dödstalen. Riskfaktorer för att dö i sin astma är bland annat ett labilt sjukdomsmönster, tidigare akuta svåra anfall, underbehandling och bristande följsamhet (compliance) till rekommenderad behandling (3).

Sjukdomen förekommer i alla åldrar. Astma är en inflammatorisk sjukdom som kännetecknas av anfallsvis uppträdande andnöd utlöst av olika orsaker med varierande svårighetsgrad (4). Astma kan förekomma i olika former. Hos barn är det främst allergierna som är en utlösande faktor. Hos vuxna mer ospecifika irritanter exempelvis tobaksrök och parfym. Symtomen är ofta okarakteristiska med till exempel svåra hostattacker dagtid, natthosta och andfåddhet vid ansträngning.

Sjukdomen kan debutera även i hög ålder. För att förbättra diagnostik, behandling och omhändertagande har det i södra Älvsborgs län utarbetats ett vårdprogram för vuxenastma (5)

Det vore rimligt att anta att sjuksköterskeledda astmamottagningar i primärvården underlättar införandet av sådana vårdprogram. På olika håll ute i världen har det gjorts studier på sjuksköterskeledda astmamottagningar för att undersöka detta. Det har gjorts en studie på Irland (St Vincent´s Hospital Dublin) av Mulloy E, Honaghy D, Quigley C, McNicholas WT (6). Där har man jämfört PEF-värden på en patient som gått hos astmasköterska på specialistklinik jämfört med astmasköterska i öppenvård. I studien ingick 60 patienter varav 30 st var i en kontrollgrupp. Man fann inga skillnader mellan grupperna. En annan studie har gjorts i Adelaide på SA Health plus Department of human services (7). I studien ingick 195 patienter. Man jämförde effekterna på astmans sjuklighet på patienter i öppenvård och specialistmottagning. Kontrollgrupp ingick. Tre astmabesök under sex månader med undervisning av astmasjuksköterska, spirometri och läkarbesök. Studien visade inget bättre resultat på patienter som gick på specialistmottagning jämfört med patienter i öppenvård.

Flera andra studier som gjorts på sjuksköterskeledda astmamottagningar t ex Evaluation of a nurse-run astmaschool (9), Reducing asthma morbidity in the community (10), Adult asthma review in general practice nurses perception of their role (11), An evolution of a nurse-run asthma clinic in general practice using an attitudes and morbidity questionnaire (12) saknar dock kontrollgrupp och deras resultat är därför mycket svårtolkade.

Sammanfattningsvis finns inget som talar för att sjuksköterskeledda astmamottagningar i öppen vård skulle ha sämre resultat än sjukhusanknutna specialistmottagningar. Vad som återstår att visa är om sjuksköterskeledda astmamottagningar i primärvården ger bättre omhändertagande av patienten än enbart besök hos distriktsläkaren.

Syfte

Denna undersökning syftar till att se om man med sjuksköterskeledd astmamottagning på en vårdcentral kan se ett förbättrat omhändertagande av astmapatienter jämfört med konventionellt omhändertagande av distriktsläkare.

Frågeställning / Hypoteser

Hur stor är prevalensen av kända astmatiker på Vårdcentralen i Bollebygd?
Kan en sjuksköterskeledd astmamottagning förbättra tillståndet för astmatikerna jämfört med om patienterna enbart går hos distriktsläkaren?

Metod: Urval

Målet var att spåra samtliga patienter med diagnos astma. Arbetet försvårades något eftersom vi ej var datoriserade hösten 1996. Det hade dock förts en lista på patienter med astmadiagnos vilket underlättade arbetet med att hitta dessa patienter.

Metod: Gruppindelning

Patienter med astma fick svara på en enkät och efter det randomiserades de till en astmagrupp och en kontrollgrupp.

Metod: Intervention

Under mellanperioden (mellan baseline och 12 uppföljning) gick astmagruppen utöver sedvanliga läkarbesök även på en sjuksköterskeledd astmamottagning där patienterna fick diskutera astmarelaterade problem (Bilaga 1 och 2).

Metod: Datainsamling

Patienter med astma fick svara på en enkät och efter det randomiserades de till en astmagrupp och en kontrollgrupp. Efter 12 månader svarade alla patienter ånyo på samma enkät. Enkäten (Bilaga 3) bestod av 10 frågor varav sex av frågorna besvarades på en VAS-skala, 1-100 mm. Med enkäten följde ett följebrev, både vid första (Bilaga 4) och andra frågeomgången (Bilaga 5). Om svar uteblev skickades ett påminnelsebrev ut med en ny enkät.

Metod: Databearbetning

Förändring i VAS-skalan jämfördes mellan grupperna med Mann Whitneys test (Kruskal-Wallis test för två grupper). Skillnad i ja – nej svar mellan grupperna jämfördes med chi-square med Yates korrektion. Vid små tal användes Fischers exakta test.

Resultat

Genom listningen fann jag 150 st patienter där diagnosen astma var satt. Efter genomgång med respektive patients läkare blev det 110 patienter kvar som faktiskt hade astmadiagnos. Patienterna delades upp i två grupper genom randomisering.

Grupp A = astmagrupp. Grupp K = kontrollgrupp.

Utav 110 utskickade enkäter svarade 75 personer varav 34 st (utav 49) tillhörde grupp A och 4l st (utav 61) tillhörde grupp K. Vid utskick nummer två svarade 33 st i grupp A och 36 st i grupp K. Åldersfördelningen är mellan 16 och 83 år.

De båda grupperna var initialt jämförbara (Tabell 1). På enkätfrågorna innehållande VAS kunde vi se att vissa mindre ändringar skedde. Astmagruppen ökade sin känsla av att ha fått uppföljning av inhalationstekniken mer än kontrollgruppen (Tabell 2). Vid slutet av projektet uppfattade astmagruppen i större utstäckning att de gick på regelbundna kontroller än kontrollgruppen (Tabell 3).

Tabell 1. Jämförelse mellan gruppernas utgångsläge

Tabell 2. Förändring i grupperna under 12 månader.

FRÅGA
Behandlings-grupp
Kontroll-grupp
P-värde

Nr 1A. Har du vid något tillfälle fått information om din astmasjukdom?
(Medianförändring av VAS. >0 = dåligt)
+ 2,0
+ 1,5
NS (p=0,33)

Nr 2. Tycker du att du har tillräcklig kunskap om astmasjukdom?
(Medianförändring av VAS. >0 = dåligt)
+ 3,0
+ 2,0
NS (p=0,54)

Nr 4. Har du tillräcklig kunskap om hur dina mediciner verkar?
(Medianförändring av VAS. >0 = dåligt)
± 0,0
+ 1,0
NS (p=0,53)

Nr 5. Har du fått personlig instruktion om inhalationsteknik?
(Medianförändring av VAS. >0 = dåligt)
± 0,0
- 0,5
NS (p=0,35)

Nr 6. Har någon kontrollerat din inhalationsteknik?
(Medianförändring av VAS. >0 = dåligt)
+ 4,0
+ 0,5
p=0,03

Nr 10. Måste du avstå från viss typ av aktivitet
pga astman?
(Medianförändring av VAS. >0 = bra)
-1.0
-2,0
NS (p=0,86)

Tabell 3. Jämförelse mellan grupperna vid 12 månader.

FRÅGA
Behandlings-grupp
Kontroll-grupp
P-värde

Nr 1A. Har du vid något tillfälle fått information om din astmasjukdom?
(Median av VAS. Högt värde = dåligt betyg)
6,5
15,5
NS (p=0,19)

Nr 1B. Vem har informerat om din astmasjukdom?

Läkare (%)

Annan vårdpersonal (%)

Apotek (%)

88

74

6

74

24

2

NS

Nr 2. Tycker du att du har tillräcklig kunskap om astmasjukdom?
(Median av VAS. Högt värde = dåligt betyg)
7,0
16,0
NS (p=0,39)

Nr 3. Är du ordinerad någon medicin för dina andningsbesvär? Ja (%)
100
100

Nr 4. Har du tillräcklig kunskap om hur dina mediciner verkar?
(Median av VAS. Högt värde = dåligt betyg)
9,0
10,0
NS (p=0,69)

Nr 5. Har du fått personlig instruktion om inhalationsteknik?
(Median av VAS. Högt värde = dåligt betyg)
6,0
8,5
NS (p=0,35)

Nr 6. Har någon kontrollerat din inhalationsteknik?
(Median av VAS. Högt värde = dåligt betyg)
6,0
25,5
NS (p=0,11)

Nr 7. Går du på regelbundna kontroller?

Ja (%)

82

56

p=0,04

Nr 8. Har du sökt akut någon annanstans än här på vårdcentralen? Ja (%)
12
8
NS (p=0,70)

Nr 9. Har du varit sjukskriven för dina astmabesvär? Ja (%)
16
12
NS (0,80)

Nr 10. Måste du avstå från viss typ av aktivitet pga astman?
(Median av VAS. Högt värde = bra betyg)
47
58,5
NS (p=0,37)

Övriga synpunkter från astmagruppen:

Behärskar min astma nu, efter Pulmicort
Bra att bli påmind om att "kolla" sig. Hur ofta?
Bytt från Bricanyl och Ventoline till Theo
Positivt med kontroll av lungfunktion hos Eva. Tack.
Tacksam att få stå kvar på vårdcentralen för kontroll
Övriga synpunkter från kontrollgrupp:

Besvär vid hastig gång och dammiga platser
Blivit väl omhändertagen vid astmaanfall
Inhalerar Bricanyl före träning
Kan ej gå långa hastiga promenader uppför
På kvällarna vid blåst kan jag ej gå ut
Ringer för jag vill kontrollera lungfunktionen
Sjukpension
Svårt vid jogging och annat mer krävande
Vid arbetslöshet besvären borta, återkommit

Diskussion

Resultatet från enkäten visar på att patienterna upplever att man fått mer information om sin astmasjukdom av sjuksköterska (=annan personal) jämfört med innan studien. Ökningen är från 21% till 74%. Patienterna som varit med i astmagruppen känner att man går på regelbundna kontroller mer än kontrollgruppen (82% jämfört med 55%). Man tycker också att man fått mer hjälp med att kontrollera sin inhalationsteknik gentemot tidigare (se fråga 6).

Initiativet till att göra den här undersökningen har bidragit till en kartläggning av våra astmatiker. Det har också utvecklats ett bättre program för en mer strukturerad astmamottagning. Studien kunde säkerligen ha genomförts bättre med den erfarenhet jag har idag. När jag startade studien hade jag ej tidigare arbetat som astma-sjuksköterska (jag har däremot tidigare arbetat på lungvårdavd med astmapatienter). Innan jag startade projektet gjorde jag studiebesök på andra etablerade astma-mottagningar, samt gick bredvid en astmasjuksköterska en dag, läste litteratur m m. Under projektets gång gick jag astmautbildning, 10 poäng, som stärkte mig i min roll.

Metodaspekter

Det skulle ha underlättat arbetet med att få fram patienter med astmadiagnos om vi haft datajournaler vid projektets start. Det var svårt att hitta alla med astmadiagnos inom upptagningsområdet. Det visade sig att det var ytterst få av de som sökt på vårdcentralen för astma som inte inkluderades i studien.

Spirometri med reversibilitetstest utfördes på samtliga patienter vid minst ett tillfälle. Önskvärt var att det utförts vid två tillfällen på samtliga patienter i astmagruppen för att kunna få jämförelsevärden.

Upplevelser från en astmasjuksköterska

Att arbeta med astmapatienter har varit roligt och lärorikt. Att strukturera upp en astmamottagning har känts stimulerande i och med att man fått feedback från patienterna som känner sig mer upplysta och omhändertagna.

Det känns som att den här formen att arbeta med patienterna där upplysning, kontroll, rådgivning ingår fungerar bra. Bara man får den tid som behövs, vilket hittills fungerat relativt bra. Under projekttiden arbetade jag cirka 6 tim/vecka med astma. Idag har jag avsatt 4 tim/vecka, vilket känns lagom just nu.

För att astmasjuksköterskans arbete skall fungera krävs det ett bra teamarbete med samtliga läkare på mottagningen. Det är grunden för att arbetet skall fungera. Astmasjuksköterskans arbete skall vara ett komplement till läkarens mottagning.

Varför astmasjuksköterska

Vad är det då som gör astmapatienter lämpliga för en sjuksköterskemottagning? Sjukdomen kräver oftast en kronisk behandling med långa kontakter, tidskrävande information som oftast är individuell för varje patient. Det gör att den här patientgruppen har behov av kontakt utöver läkarbesöken för mer uppföljning och information.

Man har allt sedan man införde astmasjuksköterska i början av 90-talet gjort utvärderingar av dessa mottagningar. Så gott som samtliga utvärderingar (gjorda utan kontrollgrupp) visar klara förbättringar av den vård som astmapatienterna får. Förbättringar som man redovisat är bland annat ett ökat välbefinnande, betydligt mindre antal akutbesök p g a astma och bättre kunskap om sin sjukdom.

Det har också gjorts ekonomiska analyser där man kunnat konstatera att investeringen i astmasjuksköterska väl betalar sig i form av mindre kostnader för framför allt akut sjukhusvård, akutbesök och mindre sjukskrivningar på grund av astman (8).

Slutsats

Arbetet med astmapatienterna har visat att astmapatienterna känner sig mer informerade om sin sjukdom, upplever att man går mer på regelbundna kontroller och man har fått mer hjälp med att ha rätt inhalationsteknik. Allt det här tillsammans borde ge förutsättningar för att fortsätta arbeta med strukturerade sköterskeledda astmamottagningar i framtiden.

Referenser

1. Lisber, Britta. Svensk Farmaceutisk tidskrift, 1994.

2. Trauma och astma, medicinsk revision 1988-90, Stockholm, Socialstyrelsen 1992

3. Sprirapport 411

4. Vårdprogram Östergötland

5. Vårdprogram för vuxenastma i Älvsborgs läns södra

6. A one year prospective audit of an astma education programme in a out setting, Ir Med, 1996; 81.

7. Heard, AR, Richardo U Alpers JH, Pilotto LS, Smith BJ, Blerch JA. Randomiserad controlled trial of general practice based astma clinics. Med J Aust 1999; 171 (2), 68-71.

8. Allmän medicin 1999;20 : 126 – 7. Debatt astmasköterskan i primärvården höjer vårdkvalitén.

9. Evaluation of a nurse-run astmaschool. Int J Nurse stud 1999; 36. Huddinge University Hospital, Sweden.

10. Reducing asthma morbidity in the community, the effect of a targeted nurse-run asthma clinic in a English general practice. Respir Med 1997; 91. School of Health Sciences, University of New Castle upon Tyne KK.

11. Adult asthma review in general practice: nurses perception of their role. Fam pract 1997; 14. Respiratory Unit, Aberdeen Royal Hospitals Trust/Department of Medicine, University of Aberdeen, UK.

12. An evolution of a nurse-run asthma clinic in general practice using an attitudes and morbidity questionnaire. Fam Pract 1992;9. Department of Primary Medical Care University of Southampton, Aylsham, Norfolk, UK.


FoU-Rapport nr 034 från FoU-enheten i Södra Älvsborg - Sjuksköterskeledd astmamottagning
- blir patienten bättre?, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://au.researchweb.org/is/vgr/project/617