Publication: FoU-Rapport nr 027 - Prioritering av patienter i Primärvård

FoU-Rapport nr 027 - Prioritering av patienter i Primärvård.
Rosengren J, Gunnarsson R.
Borås: FoU-enheten primärvården Södra Älvsborg; 1999.

Abstract

Bakgrund:

Vi skall ha en god tillgänglighet i sjukvården, men för vem? Det finns inte resurser att ha hög tillgänglighet för alla. Skall vi prioritera hög tillgänglighet för yngre patienter med lättare åkommor eller för äldre patienter med allvarliga sjukdomar. Det är naturligtvis inte frågan om antingen eller, utan en balans mellan de båda. Är den nuvarande balansen den rätta? Den statliga prioriteringsutredningen som lades fram 1995 anser att behovstäckningen skall vara högre i prioriteringsgrupp I än i grupp II, högre i grupp II än i grupp III osv. Denna värdering delas till stor del av befolkning och av olika landsting.

Syfte:

Syftet med föreliggande studie är att kartlägga tillgängligheten för patienter i olika prioriteringsgrupper. Focus ligger på att se om man kan belägga att patienter tillhörande prioriteringsgrupp IB har bättre tillgänglighet än patienter tillhörande grupp III.

Metod:

Studien består av två delstudier. I den första klassificerades alla patienter som kom på läkarbesök. Klassificeringen bestod i att man registrerade vilken typ av besök det var och vilken prioriteringsgrupp patienten tillhörde. I den andra delstudien klassificerades alla patienter som via sjuksköterskan fick en läkartid. Både telefonkontakter och besök på sköterskemottagningen som ledde till ett läkarbesök registrerades. I den andra delstudien registrerades även den tid patienten fick vänta innan patienten kom till läkaren.

Resultat:

Man ser att de äldsta patienterna har en längre väntetid till läkarbesök än de yngsta åldersgrupperna (p<0,000001). Vi kunde inte påvisa någon skillnad i väntetid mellan prioriteringsgrupp IB (allvarliga åkommor) respektive III (mindre allvarliga åkommor). Vi såg inte heller någon skillnad mellan män och kvinnor i väntetid.

Diskussion:

Vi försökte se om detta visade sig att patienter med allvarligare sjukdomstillstånd (grupp IB) fick kortare väntetider än patienter med mindre allvarliga sjukdomar (grupp III). Vi kunde inte påvisa att så var fallet. Eftersom antalet patienter med allvarligare problem tillhörande grupp IB är betydligt färre än patienterna med enklare problem hörande till grupp III-V skulle det kanske vara möjligt att ordna en "gräddfil" för patienter med vissa allvarligare sjukdomar och erbjuda dem kortare väntetider. Detta skulle naturligtvis innebära organisatoriska problem. Frågan är om resursfördelningen mellan patienter med allvarliga respektive enklare sjukdomar kan anses bra som det är nu eller om man behöver göra något för att ytterligare prioritera de med allvarligare sjukdomar. En studie som denna kan naturligtvis inte ge svar på en sådan värderingsfråga. Denna studie har tagit fram en del fakta som ett underlag för vidare diskussioner som får föras på beslutande nivå.


, from FoU-centrum för primärvård och folktandvård Södra Älvsborg
http://au.researchweb.org/is/en/foualvsborg/user/publication?ref=9941