FoU i Västra Götalandsregionen
Ändras allmänläkares attityder till läkemedelsinformation när de får läkemedelsinformation som tar hänsyn till deras tankar? - en randomiserad kontrollerad enkätstudie.
Ändras allmänläkares attityder till läkemedelsinformation när de får läkemedelsinformation som tar hänsyn till deras tankar? - en randomiserad kontrollerad enkätstudie.
Project number : 74101
Created by: Ingmarie Skoglund, 2011-03-14
Last revised by: Ingmarie Skoglund, 2017-01-12
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

Not updatedNot updated

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Can motivational interviewing in drug information using benefit aspects influence general practitioners' attitudes to the information? A randomised controlled trial.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Från slutet av 1990-talet har Sveriges läkemedelskostnader stigit snabbt och närmar sig nu 30 miljarder kronor per år. Intresset har ökat för hur läkare och speciellt allmänläkare, som skriver ut drygt 50 % av alla läkemedel, förskriver dem.

Studier från England, Norge, Sverige, USA, Nederländerna och Island har visat att det är svårt att få riktlinjer om läkemedelsbehandling hos allmänläkare att slå igenom i praktiken även om man har sett kortvarig effekt efter information. Evidens-baserad medicin, som är grunden för rationell läkemedelsbehandling, sprids bättre när det finns kontinuitet i vården och när patient-läkarrelation är stabil. Allmänläkare får mycket kunskap om läkemedel från industrin, som i Sverige beräknas betala en miljard av läkarnas fortbildningskostnader, och debatten är livlig om hur detta påverkar förskrivningen.

I Sverige får allmänläkarna ofta kunskap om evidens-baserad läkemedelsbehandling av läkemedelskommittéerna. Deras arbetssätt är därför viktigt för resultatet av informationen. Det saknas i stor utsträckning vetenskaplig kunskap om allmänläkares egna tankar och attityder kring läkemedelsförskrivning och läkemedelsinformation. Dessa och läkarnas attityder till läkemedelsinformation har beskrivits i tidigare delarbeten i avhandlingsarbetet.

Syftet med denna studie är att jämföra allmänläkares attityder till läkemedelsinformation före och efter en randomiserad kontrollerad informationsstudie. I kontrollgruppen har läkarna fått information om behandling av hypertoni på traditionellt sätt medan läkarna i interventionsgruppen mött informatörer som tränats i motiverande samtal och att särskilt beakta allmänläkares tankar om nytta.
Om läkarnas attityder till informationen ändras i interventionsgruppen kan studien ge ett värdefullt bidrag till hur information om evidens-baserad läkemedelsinformation lättare kan accepteras av läkarna. I förlängningen skulle detta kunna leda till att patienterna får en bättre läkemedelsbehandling.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Från slutet av 1990-talet har Sveriges läkemedelskostnader stigit snabbt och närmar sig nu 30 miljarder kronor per år. Intresset har ökat för hur läkare och speciellt allmänläkare, som skriver ut drygt 50 % av alla läkemedel, förskriver dem.

Studier från England, Norge, Sverige, USA, Nederländerna och Island har visat att det är svårt att få riktlinjer om läkemedelsbehandling hos allmänläkare att slå igenom i praktiken även om man har sett kortvarig effekt efter information. Evidens-baserad medicin (EBM), sprids bättre när det finns kontinuitet i vården och när patient-läkarrelation är stabil. Allmänläkare får mycket kunskap om läkemedel från industrin, som i Sverige beräknas betala en miljard av läkarnas fortbildningskostnader, och debatten är livlig om hur detta påverkar förskrivningen.

I Sverige får allmänläkarna ofta kunskap om EBM av läkemedelskommittéerna. Deras arbetssätt är därför viktigt för resultatet av informationen. Det saknas i stor utsträckning vetenskaplig kunskap om allmänläkares egna tankar och attityder kring läkemedelsförskrivning och läkemedelsinformation. Dessa och läkarnas attityder till läkemedelsinformation har beskrivits i tidigare delarbeten i avhandlingsarbetet.

Syftet med denna studie är att jämföra allmänläkares attityder till läkemedelsinformation före och efter en randomiserad kontrollerad informationsstudie. I kontrollgruppen har läkarna fått information om behandling av hypertoni på traditionellt sätt medan läkarna i interventionsgruppen mött informatörer som tränats i motiverande samtal och att särskilt beakta allmänläkares tankar om nytta.
Om läkarnas attityder till informationen ändras i interventionsgruppen kan studien ge ett värdefullt bidrag till hur information om evidens-baserad läkemedelsinformation lättare kan accepteras av läkarna. I förlängningen skulle detta kunna leda till att patienterna får en bättre läkemedelsbehandling.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Randomiserad klinisk prövning (Randomized Controlled Trial)
checked Multicenterstudie


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Drug Information Services
Services providing pharmaceutic and therapeutic drug information and consultation.
Evidence-Based Medicine
The process of systematically finding, appraising, and using contemporaneous research findings as the basis for clinical decisions. Evidence-based medicine asks questions, finds and appraises the relevant data, and harnesses that information for everyday clinical practice. Evidence-based medicine follows four steps: formulate a clear clinical question from a patient's problem; search the literature for relevant clinical articles; evaluate (critically appraise) the evidence for its validity and usefulness; implement useful findings in clinical practice. The term "evidence based medicine" (no hyphen) was coined at McMaster Medical School in Canada in the 1980's to label this clinical learning strategy, which people at the school had been developing for over a decade. (From BMJ 1995;310:1122)
Physicians, Family
Those physicians who have completed the education requirements specified by the American Academy of Family Physicians.
Questionnaires
Predetermined sets of questions used to collect data - clinical data, social status, occupational group, etc. The term is often applied to a self-completed survey instrument.
Attitude of Health Personnel
Attitudes of personnel toward their patients, other professionals, toward the medical care system, etc.
Drug Industry
That segment of commercial enterprise devoted to the design, development, and manufacture of chemical products for use in the diagnosis and treatment of disease, disability, or other dysfunction, or to improve function.
Primary Health Care
Care which provides integrated, accessible health care services by clinicians who are accountable for addressing a large majority of personal health care needs, developing a sustained partnership with patients, and practicing in the context of family and community. (JAMA 1995;273(3):192)
Gender Identity
A person's concept of self as being male and masculine or female and feminine, or ambivalent, based in part on physical characteristics, parental responses, and psychological and social pressures. It is the internal experience of gender role.
Intervention Studies
Epidemiologic investigations designed to test a hypothesized cause-effect relation by modifying the supposed causal factor(s) in the study population.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Landsting - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - FoU primärvård - Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg

Tutor

Margareta Möller
Verksamhetschef, Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Region Örebro Län
Cecilia Björkelund
Läkare, Enheten för allmänmedicin, inst. för medicin, Sahlgrenska akademin, GU,
Ronny Gunnarsson
Docent, James Cook University Australia and R&D unit for primary health care Sodra Alvsborg County Sweden

Finansiering

Grant provider: FoU-enheten för Primärvård och Tandvård i Södra Älvsborg
Decided and approved
Grant reciever: Ingmarie Skoglund
Applied 2010-03-31 for a contribution of 110,000 SEK intended for Bearbetning av insamlat material och artikelskrivande
Decision 2010-04-01 with a contribution of 92,500 SEK and is available 201004-2012-04-16
Total applied sum: 110,000 SEK | Total granted sum: 92,500 SEK

3. Processen och projektets redovisning

Hur långt har projektet framskridit?

Projektet pågår, rekrytering/datainsamling stängd

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2004-03-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2017-12-31

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Från slutet av 1990-talet har Sveriges läkemedelskostnader stigit snabbt och närmar sig nu 30 miljarder kronor per år. Intresset har också ökat för hur läkare och speciellt allmänläkare, som skriver ut drygt 50 % av alla läkemedel, förskriver dem(ABLA,2001).

I Sverige ger läkemedelskommittéerna allmänläkarna kunskaper om evidens-baserad läkemedelsbehandling (Sjöqvist,2002,Wettermark,2008)). Evidens-baserad medicin (EBM) innebär att varje patient samvetsgrant, tydligt,klokt och kostnadseffektivt får tillgång till den bästa kunskap som finns(Sackett,1996).

Studier bland allmänläkare i England, Norge och Sverige har visat att det är svårt för riktlinjer att slå igenom i praktisk behandling (Fahey,1994, Hetlevi,1997,Stålsby Lundborg, 1999, Fretheim,2005)). Academic detailing,byggd på läkarnas egna kunskaper och motiv vid förskrivning och där utbildningen är utformad som problembaserad inlärning med feedback vid personliga besök, har haft framgång vid läkemedelsinformation i USA och Sverige (Soumerai,1990,Stålsby Lundborg,1999). I Holland har allmänläkare i grupper systematiskt arbetat med kvalitet och nått förändringar av sin läkemedelsförskrivning (Grol,1988). I Sverige har studier visat att det går att påverka antibiotikaförskrivning med utbildningsprogram, hur intervention med besök av apotekare hos allmänläkare för information om hyperlipidemi förändrar förskrivningsmönstret vid blodfettssänkning jämfört med enbart skriftlig information och hur feedback av förskrivningsmönster påverkar och minskar förskrivningen ( Melander,1999,Molstad,1989, Wahlström,1997,Stålsby Lundborg,1999 ).
EBM sprids bättre när det finns kontinuitet i vården och en stabil patient-läkarrelation . Utbildningsinsatser tycks påverka förskrivning men samtidigt behöver man använda flera metoder som t.ex. academic detailing, påminnelser, telefonsamtal och datastöd . Det krävs sannolikt en djupare insikt i läkarnas upplevelser och de problem som finns i en så komplicerad verksamhet som läkemedelsförskrivning, för att kunna påverka den(Petursson,2005, O´Brien,2006)).
Allmänläkare får mest kunskap om läkemedel från industrin och debatten är livlig om hur den påverkar förskrivningen (Caudill,1996, Henry,2005, Avorn,2007)). En dansk studie har visat att industrin använder flera metoder(Schramm,2007). I Spanien anser man, baserat på en tvärsnittsstudie, att information från samhället om läkemedel måste öka för att ökningstakten i läkemedelsförskrivning skall minska(Caamano,2002). I Sverige beräknar man att industrin står för en miljard kronor av läkarnas fortbildningskostnader och att arbetsgivarna bekostar 67 % av de totala kostnaderna för denna( Eliasson,2005, Örn, 2005).
Sammantaget existerar det relativt god kunskap om hur allmänläkares förskrivning åtminstone temporärt kan påverkas.Däremot saknas det i stor utsträckning kunskaper om allmänläkares attityder till läkemedelsinformation, både från industrin som står för den största delen och ifrån samhället, som via läkemedelskommittéer informerar om EBM och läkemedel. Det saknas också i stort sett kunskap allmänläkares attityder till läkemedelsinformation före och efter att den har genomförts.

Syfte

Syftet med detta arbete är att jämföra allmänläkares attityder till läkemedelsinformation före och efter en randomiserad kontrollerad informationsstudie där man i interventionsgruppen har tagit särskild hänsyn till allmänläkares tankar om nytta.

Frågeställning / Hypoteser

Ändras allmänläkarnas attityder till läkemedelskommitténs information om läkemedel om man tar särskild hänsyn till allmänläkares tankar om nytta och läkemedelsbehandling när informationen ges?

Teoretisk referensram

Projektets genusperspektiv
Analyser kommer att göras mellan manliga och kvinnliga allmänläkares attityder till läkemedelsinformation före och efter information. Det finns idag begränsad kunskap om genusskillnader i läkemedelsförskrivning(Sequeira, 2003, Roter, 2002).

Metod: Urval

År 2004 rekryterades läkemedelskommittéer med intresse av att medverka till förbättrad metod för läkemedelsinformation. Detta skedde via de svenska läkemedelskommittéernas samarbetsorgan, LOK. Sju kommittéer ville och kunde vara med i studien .
Via läkemedelskommittéernas informatörer rekryterades intresserade vårdcentraler. Läkemedelskommittéerna har efter rekryteringen och läkemedelsinformationen inte varit involverade i studien.

Metod: Gruppindelning

De sju läkemedelskommittéerna hade 14 informatörer, antingen apotekare eller läkare. Deras uppgift var att vid personliga besök informera läkarna i sina respektive områden om evidens-baserad läkemedelsbehandling.
Informatörerna delades in i två grupper som randomiserades till två grupper. Vid randomisering togs hänsyn till de medverkande informatörernas utbildning, kön och antal läkare som de hade informationsansvar för. Informatörerna visste om att de var randomiserade till olika grupper men inte i vad skillnaden bestod i.

Metod: Intervention

Alla läkare skulle informeras om måttligt förhöjt blodtryck grundat på ett faktaunderlag från statens beredning för medicinsk utvärdering(SBU).SBU presenterade i oktober 2004 en ny rapport om ämnet(SBU, 2004).
Samtliga informatörer bjöds in till Borås i slutet av oktober 2004. Informatörerna i kontrollgruppen kom först och fick delta i en kulturell aktivitet på förmiddagen. En av SBU-rapportens medförfattare fördrog därefter innehållet för samtliga informatörer under eftermiddagen. Informatörerna i interventionsgruppen tränades sedan under professionell handledning under ett dygn i att ta hänsyn till allmänläkares tankar om nytta vid ställningstagande till val av behandling(Skoglund, 2007). Metoden bygger dels på den metodik som används vid patientcentrerad konsultationsmetodik och dels på motiverande samtal. Några allmänläkare från ett område som inte deltog i studien medverkade vid rollspel och utbildningen filmades.
Under november månad år 2004 informerades läkarna vid samtliga vårdcentraler under två timmar om rekommenderad behandling för måttligt förhöjt blodtryck.
Informatörerna har efter försöksperiodens slut (31/5 2005) fått information om vad skillnaden mellan grupperna bestod av.

Metod: Datainsamling

Attityder till läkemedelsinformation mättes via ett frågeformulär med två påminnelser både före och efter intervention. Bakgrundsvariablerna var ålder, kön, yrkeslivserfarenhet som allmänläkare och driftsform(privat/offentlig) vid vårdcentralen, geografiskt område för de allmänläkare som deltar i studien och i andra enkäten om man säkert fått läkemedelsinformation i november 2004 eller inte och vilken informatör man mött. Enkätsvaren är inmatade i Epi-info.

Metod: Databearbetning

Bakgrundsfakta mellan kontroll och interventionsgrupp jämföras. Sillnad mellan attityder mäts med Mann-Whitneys test.

Referenser

Moderately Elevated Blood Pressure. A systematic review.
A A.
Stockholm: SBU [Swedish Board of Technology Assessment]; 2004. [Källa: Användare]
Mindre sjukdom och bättre hälsa genom ökad följsamhet till läkemedelsordinationerna. Professionernas roll.
A A.
Stockholm: ABLA; 2001. [Källa: Användare]
Keeping science on top in drug evaluation.
Avorn Jerry.
N Engl J Med. 2007:357(7):633-5.[Källa: PubMed | PMID:17699813][Länkar: DOI länk]
Influence of commercial information on prescription quantity in primary care.
Caamaño Francisco, Figueiras Adolfo, Gestal-Otero Juan Jesus.
Eur J Public Health 2002:12(3):187-91.[Källa: PubMed | PMID:12232957]
Physicians, pharmaceutical sales representatives, and the cost of prescribing.
Caudill T S, Johnson M S, Rich E C, McKinney W P.
Arch Fam Med 1996:5(4):201-6.[Källa: PubMed | PMID:8769907]
Dags för läkarkåren att ta ansvar för sin professionella utveckling.
Eliasson Gösta, Werkö Lars.
Läkartidningen 2005:102[Källa: Användare]
General practitioners' knowledge of and attitudes to the management of hypertension in elderly patients.
Fahey T, Silagy C.
Br J Gen Pract 1994:44(387):446-9.[Källa: PubMed | PMID:7748632]
International variation in prescribing antihypertensive drugs: its extent and possible explanations.
Fretheim Atle, Oxman Andrew D.
BMC Health Serv Res 2005:5(1):21.[Källa: PubMed | PMID:15762983][Länkar: DOI länk]
The effects of peer review in general practice.
Grol R, Mokkink H, Schellevis R.
J Roy Coll Gen Pract 1988:38[Källa: Användare]
Drug prices and value for money: the Australian Pharmaceutical Benefits Scheme.
Henry David A, Hill Suzanne R, Harris Anthony.
JAMA 2005:294(20):2630-2.[Källa: PubMed | PMID:16304078][Länkar: DOI länk]
Fifteen years with clinical guidelines in the treat¬ment of hypertension - still discrepancies between intentions and practice.
Hetlevi I, Holmen J, Krüger Ö.
Scand J Prim Health Care 1997:15[Källa: Användare]
Medical audit changes physicians' prescribing of antibiotics for respiratory tract infections.
Melander E, Björgell A, Björgell P, Ovhed I, Mölstad S.
Scand J Prim Health Care 1999:17(3):180-4.[Källa: PubMed | PMID:10555249]
Reduction in antibiotic usage following an educational programme.
Mölstad S, Hovelius B.
Fam Pract 1989:6(1):33-7.[Källa: PubMed | PMID:2714542]
Educational outreach visits; effects on professional practice and health outcomes.
O´Brien MA, Oxman AD.
2006[Källa: Användare]
GPs' reasons for "non-pharmacological" prescribing of antibiotics. A phenomenological study.
Petursson P.
Scand J Prim Health Care 2005:23[Källa: Användare]
Physician gender effects in medical communication: a meta-analytic review.
Roter Debra L, Hall Judith A, Aoki Yutaka.
JAMA 2002:288(6):756-64.[Källa: PubMed | PMID:12169083]
Evidence based medicine: what it is and what it isn't.
Sackett D L, Rosenberg W M, Gray J A, Haynes R B, Richardson W S.
BMJ 1996:312(7023):71-2.[Källa: PubMed | PMID:8555924]
Promotional methods used by representatives of drug companies: a prospective survey in general practice.
Schramm Jesper, Andersen Morten, Vach Kirstin, Kragstrup Jakob, Kampmann Jens Peter, Søndergaard Jens.
Scand J Prim Health Care 2007:25(2):93-7.[Källa: PubMed | PMID:17497486][Länkar: DOI länk]
Physician gender and antihypertensive prescription pattern in primary care.
Sequeira Reginald P, Al Khaja Khalid A Jassim, Damanhori Awatif H H, Mathur Vijay S.
J Eval Clin Pract 2003:9(4):409-15.[Källa: PubMed | PMID:14758963]
Drug and therapeutic committees: a Swedish experience.
Sjöqvist Folke.
2002[Källa: Användare]
GPs' thoughts on prescribing medication and evidence-based knowledge: the benefit aspect is a strong motivator. A descriptive focus group study.
Skoglund Ingmarie, Segesten Kerstin, Björkelund Cecilia.
Scand J Prim Health Care 2007:25(2):98-104.[Källa: PubMed | PMID:17497487][Länkar: DOI länk]
Multilevel analysis.
Snijders A.
London: Sage publications Ltd; 1999. [Källa: Användare]
Principles of educational outreach ('academic detailing') to improve clinical decision making.
Soumerai S B, Avorn J.
JAMA 1990:263(4):549-56.[Källa: PubMed | PMID:2104640]
Information and Interaction.
Stålsby Lundborg Cecilia.
Stockholm: Karolinska Institutet; 1999. [Källa: Användare]
Bridgingthe gap between guidelines and clinical practice.
Wahlström Rolf.
Stockholm: Karolinska Institutet; 1997. [Källa: Användare]
Recent national and regional drug reforms in Sweden: implications for pharmaceutical companies in Europe.
Wettermark Björn, Godman Brian, Andersson Karolina, Gustafsson Lars L, Haycox Alan, Bertele Vittorio.
Pharmacoeconomics 2008:26(7):537-50.[Källa: PubMed | PMID:18563945]
Industrins ekonomiska betydelse för läkares fortbildning överdrivs.
Örn Peter.
Läkartidningen 2005:102[Källa: Användare]
Tillstånd


Ändras allmänläkares attityder till läkemedelsinformation när de får läkemedelsinformation som tar hänsyn till deras tankar? - en randomiserad kontrollerad enkätstudie., from FoU i Västra Götalandsregionen
http://au.researchweb.org/is/vgr/project/74101