FoU i Västra Götalandsregionen

En vindlande väg - från flicka till kvinna

Attityder till menstruation, att bli kvinna och ungdomars sexuella hälsa
- observations och interventionsstudier

En vindlande väg - från flicka till kvinna

Attityder till menstruation, att bli kvinna och ungdomars sexuella hälsa
- observations och interventionsstudier


Project number : 336
Created by: Gun Rembeck, 2005-09-09
Last revised by: Gun Rembeck, 2015-02-26
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

CompletedCompleted

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

The winding road to womanhood

Adolescents´ attitudes towards menstruation, womanhood and
sexual health - observational and interventional studies

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Omslagsbild av avhandling
Avhandlingen hade flickor i tidig pubertet som en viktig målgrupp.
Flickans självuppfattning påverkas av puberteten, då hennes kropp förändras, på ett sätt som hon inte kan påverka och styra. De aspekter som är föremål för forskning är att ta reda på flickors attityder, tankar och känslor omkring menstruation och kropp samt mäta arbetsmodeller i sex- och samlevnadsarbetet utifrån ungdomsmottagningsperspektiv. Då ungdomar börjar bli sexuellt aktiva är det viktigt att skydda sig mot könssjukdomar och vår kunskap om hur ungdomar tar till sig sådan kunskap är ofullständig.
Den första studien i avhandlingen beskriver flickors upplevelser av att gå in i puberteten och resultatet påvisar att flickor behöver stöd vid övergången från flicka till kvinna. Studien visade att flickorna kände att vuxna svek dem i detta avseende. Behovet av mötesplatser mellan flickor och vuxna blev tydligt.
Andra studien kartlade hur flickor i 12-årsåldern tänker och känner omkring menstruation och sin kropp. En jämförelse mellan flickor som fått respektive inte fått sin första menstruation gjordes. Denna studie uppmärksammar behovet av information omkring menstruation och sex eftersom det visade sig att flickorna sökte information från ett flertal olika håll. Det faktum att ett stort antal flickor inte tycker om sin kropp påvisar att deras transformation att bli kvinna inte är optimal.
Tredje studien evaluerar en undervisningsmodell för 12-åriga flickor. Resultatet visade att den aktiva interventionen, om den ges till flickor strax före de får sin första menstruation, påverkar deras attityder till menstruation positivt. Undervisningen måste då vara konkret och byggd på multisensoriskt lärande.
Fjärde studien tog reda på om det fanns skillnader i sexuella riskbeteende mellan flickor och pojkar i gymnasiet och om det fanns skillnader i möjligheter att påverka deras sexuella beteende genom undervisning i sexuellt överförbara infektioner. Ett av huvudfynden var att pojkar tog mindre ansvar än flickor och att pojkar påverkades i mindre utsträckning än flickor av utbildningen.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Kvalitativ forskning (Qualitative Research)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Adolescent
A person 13 to 18 years of age.
Attitude
An enduring, learned predisposition to behave in a consistent way toward a given class of objects, or a persistent mental and/or neural state of readiness to react to a certain class of objects, not as they are but as they are conceived to be.
Emotions
Those affective states which can be experienced and have arousing and motivational properties.
Gender Identity
A person's concept of self as being male and masculine or female and feminine, or ambivalent, based in part on physical characteristics, parental responses, and psychological and social pressures. It is the internal experience of gender role.
HIV
Human immunodeficiency virus. A non-taxonomic and historical term referring to any of two species, specifically HIV-1 and/or HIV-2. Prior to 1986, this was called human T-lymphotropic virus type III/lymphadenopathy-associated virus (HTLV-III/LAV). From 1986-1990, it was an official species called HIV. Since 1991, HIV was no longer considered an official species name; the two species were designated HIV-1 and HIV-2.
Learning
Relatively permanent change in behavior that is the result of past experience or practice. The concept includes the acquisition of knowledge.
Menarche
The first MENSTRUAL CYCLE marked by the initiation of MENSTRUATION.
Menstruation
The periodic shedding of the ENDOMETRIUM and associated menstrual bleeding in the MENSTRUAL CYCLE of humans and primates. Menstruation is due to the decline in circulating PROGESTERONE, and occurs at the late LUTEAL PHASE when LUTEOLYSIS of the CORPUS LUTEUM takes place.
Mother-Child Relations
Interaction between the mother and the child.
Puberty
A period in the human life in which the development of the hypothalamic-pituitary-gonadal system takes place and reaches full maturity. The onset of synchronized endocrine events in puberty lead to the capacity for reproduction (FERTILITY), development of secondary SEX CHARACTERISTICS, and other changes seen in ADOLESCENT DEVELOPMENT.
Sex Education
Education which increases the knowledge of the functional, structural, and behavioral aspects of human reproduction.
Sexuality
The sexual functions, activities, attitudes, and orientations of an individual. Sexuality, male or female, becomes evident at PUBERTY under the influence of gonadal steroids (TESTOSTERONE or ESTRADIOL), and social effects.
Sexually Transmitted Diseases
Diseases due to or propagated by sexual contact.
Phase Transition
A change of a substance from one form or state to another.
Adolescent Health Services
Organized services to provide health care to adolescents, ages ranging from 13 through 18 years.
Family Planning Services
Health care programs or services designed to assist individuals in the planning of family size. Various methods of CONTRACEPTION can be used to control the number and timing of childbirths.
Women's Health Services
Organized services to provide health care to women. It excludes maternal care services for which MATERNAL HEALTH SERVICES is available.
Nursing, Practical
The practice of nursing by licensed, non-registered persons qualified to provide routine care to the sick.
Child Care
Care of children in the home or institution.
Health Care Surveys
Statistical measures of utilization and other aspects of the provision of health care services including hospitalization and ambulatory care.
School Nursing
Health and nursing care given to primary and secondary school students by a registered nurse.
School Health Services
Preventive health services provided for students. It excludes college or university students.
Midwifery
The practice of assisting women in childbirth.
Nurse Midwives
Professional nurses who have received postgraduate training in midwifery.
Reproduction
The total process by which organisms produce offspring. (Stedman, 25th ed)
Adolescent Behavior
Any observable response or action of an adolescent.
Adolescent Psychology
Field of psychology concerned with the normal and abnormal behavior of adolescents. It includes mental processes as well as observable responses.
Awareness
The act of "taking account" of an object or state of affairs. It does not imply assessment of nor attention to the qualities or nature of the object.
Child
A person 6 to 12 years of age. An individual 2 to 5 years old is CHILD, PRESCHOOL.
Female
Description missing
Health Education
Education that increases the awareness and favorably influences the attitudes and knowledge relating to the improvement of health on a personal or community basis.
Humans
Members of the species Homo sapiens.
Health Knowledge, Attitudes, Practice
Knowledge, attitudes, and associated behaviors which pertain to health-related topics such as PATHOLOGIC PROCESSES or diseases, their prevention, and treatment. This term refers to non-health workers and health workers (HEALTH PERSONNEL).
Pregnancy
The status during which female mammals carry their developing young (EMBRYOS or FETUSES) in utero before birth, beginning from FERTILIZATION to BIRTH.
Pregnancy in Adolescence
Pregnancy in human adolescent females under the age of 19.
Questionnaires
Predetermined sets of questions used to collect data - clinical data, social status, occupational group, etc. The term is often applied to a self-completed survey instrument.
Risk Factors
An aspect of personal behavior or lifestyle, environmental exposure, or inborn or inherited characteristic, which, on the basis of epidemiologic evidence, is known to be associated with a health-related condition considered important to prevent.
Sweden
Description missing
Women's Health
The concept covering the physical and mental conditions of women.
Unemployment
The state of not being engaged in a gainful occupation.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Landsting - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - FoU primärvård - Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg

Tutor

Ronny Gunnarsson
Docent, James Cook University Australia and R&D unit for primary health care Sodra Alvsborg County Sweden
Margareta Möller
Verksamhetschef, Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Region Örebro Län
Evelyn Hermansson
Lektor, Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa, Salhgrenska Akademin, Göteborgs Universitet

3. Processen och projektets redovisning

Hur långt har projektet framskridit?

Projektet slutfört

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

1998-08-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2008-05-30

Publikationer från detta projekt

  1. Transition to puberty as experienced by 12-year-old Swedish girls.
    [Tolvåriga flickors upplevelse av att gå in i puberteten]
    Rembeck GI, Hermansson E.
    J Sch Nurs 2008:24(5):326-34.
  2. Rembeck GR, Gunnarsson RG.
    Göteborg: Göteborgs Universitet, Sahlgrenskaakademin, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa; 2008. ISBN 978-91-628-7493-3.
  3. Improving pre- and postmenarcheal 12-year-old girls' attitudes toward menstruation.
    [Nytt strukturerat, interaktivt, multisensoriskt lärande i grupp (IML) - påverka attityden till menstruation hos 12-åriga flickor]
    Health Care Women Int 2004:25(7):680-98.

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Flera års arbete som barnmorska på en ungdomsmottagning har lett till reflexioner över varför flickor vet så lite om sina kroppar, om sitt könsorgan och om menstruation. Mycket tid har genom åren gått åt till preventivmedelsrådgivning och gynekologisk undersökning då hon först behöver få grundläggande information om kroppen samt samtala om tankar och känslor inför sitt kön.
Många forskare har belyst konflikter som är inbyggda i den kvinnliga identiteten. Agnes Börjesson (1998) skriver att ju äldre flickan blir desto fler budskap får hon om vad som är viktigt här i livet och upptäcker ganska snart att de kvinnliga erfarenheterna är underordnade. Hon tillägnar sig så småningom en underordnad identitet. De dubbla budskap som flickor får gör att de upplever flera konflikter i den kvinnliga identiteten. Teoretiskt erbjuds flickor i vår kultur frihet, men i praktiken är det inte alltid möjligt, enligt Börjesson. Frågan blir hur en ung kvinna tillägnar sig tillägnar sig och behåller en god självkänsla. Om flickor vet mer och får information tidigare under sin uppväxt kanske vi kan underlätta för dem.
Ungdomsmottagningars gruppundervisning bör ha en genomtänkt pedagogik. Varje möte ska vara en hjälp för flickorna att utveckla ett gott självförtroende och en stolthet över den egna kroppen samtlära om sexualitet. För att möta flickor behöver vi veta mer om vad de tycker är viktigt att samtala om och vad de själva vill samtala om. Det är angeläget att vetenskapligt och strukturerat gå djupare och få mer kunskap inom området sexuell hälsa. Detta inkluderar kroppsutveckling, tankar och känslor och hur denna förändring påverkar det sociala livet.

Syfte

Artikel I
Beskriva 12-åriga flickors upplevelse av att gå in i pubertet.

Artikel II
Kartlägga hur flickor i årskurs 6 tänker och känner omkring menstruation och sin kropp.

Artikel III
Jämföra effekten av en undervisningmodell, i grupp på ungdomsmottagningen, med standardundervisningen för 12-åriga flickor om attityder till menstruation.

Artikel IV
Ta reda på skillnaden mellan flickor och pojkars sexuella riskbeteende och skillnader i möjligheterna att påverka deras beteende.

Frågeställning / Hypoteser

Artikel I
Kvalitativ studie.

Artikel II
Vilka attityder till menstruation har flickor?
Är det någon skillnad på pre- och postmenarcheal flickor?
Vilka känslor har flickor till sin kropp?
Är det någon skillnad på pre- och postmenarcheala flickors känslor för sin kropp?

Artikel III
Förändras flickors attityder till menstruation efter de fått undervisningsmetoden?
Är det någon skillnad i hur pre- eller postmenarcheala flickor påverkas av undervisningsmetoden?

Artikel IV
Finns det skillnader mellan hur pojkar och flickor på gymnasiet åk 2 tar till sig undervisning om STI. Finns det skillnader mellan elever på studieförberedande respektive yrkesförberedande program i hur de påverkas av STI-undervisningen.

Teoretisk referensram

Artikel I
Innehållsanalys. Fokusgruppsintervjuer.

Artikel II- IV
Kvantitativ ansats.

Metod: Urval

Artikel I
Flickor i årskurs 6 i Lerums kommun. I samband med besök i grupp på ungdomsmottagningen tillfrågas flickorna om de ville delta i studien och återkomma veckan därpå.

Artikel II-III
I Lerum deltager alla flickor som går i årskurs 6 i kommunens skolor. I Skara deltager två skolor och i Härryda två skolor.

Artikel IV
Gymnasieelever både flickor och pojkar i årskurs 2.

Metod: Gruppindelning

Artikel III
Hälften av klasserna kommer till ungdomsmottagningen och får en speciellt utformad undervisning.
På grund av skolan var praktiska lösningar nödvändiga att tillämpa vid gruppindelningen

Artikel I, II och IV
Berörs ej.

Metod: Intervention

Artikel III
En enkät, (utvecklad av Morse, Kieren, & Bottorff, 1993 översatt av Lönnroth) med Lickertscala, användes för att mäta ungdomars attityder till menstruation. Pre- och postmenarcheala flickor svarar på olika enkäter. Flickorna svarade på enkäterna två gånger med 4,5-6 månaders mellanrum. Förändringarna mellan den första och den andra enkäten jämfördes. En till två veckor efter flickorna svarat på första enkäten kom hälften av flickorna klassvis till ungdomsmottagningen och fick den speciellt utformade undervisningsmetoden.

Metod: Datainsamling

Artikel I
Datainsamlingen skedde genom fokusgruppsintervjuer. Fyra grupper med 4-5 flickor i varje grupp intervjuades. Två personer var med vid intervjuerna, en modererade medan den andra observerade och förde anteckningar. Intervjuerna pågick i en timma och öppna frågor ställdes som; "berätta för mig din upplevelse av att vara i denna ålder". Intervjuerna bandades och transkriberades.

Artikel II
Enkät utvecklad av Morse, Kieren, & Bottorff, 1993 (översatt av Lönnroth) samt egna utvecklade frågor om vad flickor tycker och känner om menstruation och sin kropp. Flickorna svarade på enkäterna i skolan.

Artikel III
Flickorna svarade på enkäterna i skolan. Interventionen gjordes på ungdomsmottagningen Lerum en till två veckor efter att de svarat på första enkäten.

Artikel IV
Ungdomarna svarade på enkäten i skolan direkt efter undervisningen om STI.

Metod: Databearbetning

Artikel I
Innehållsanalys

Artikel II
Svaren från flickor som har menstruation och de som aldrig haft menstruation har jämförts och Mann-Whitneys statistiska metod.

Artikel III
Jämförelsen mellan grupperna har skett med Mann-Whitneys statistiska metod.

Artikel IV
Skillnader mellan flickor och pojkar har analyserats med two-taild chi-square med Yate’s correction. Medelvärdet mellan flickor och pojkar analyserades med Student’s t-test. Skillnader mellan flickor och pojkar analyserades med Student’s t-test and Mann-Whitney’s test. Logistisk regression gjordes för att analysera skillnader i hur flickor och pojkar uppfattade värdet av STI-undervisningen samt för att analysera skillnader mellan destudieförberedande och yrkesförberedande programmen.

Resultat

Artikel I
Resultatet visar att flickor var i en övergångsperiod (transition), från flicka till kvinna och de hade många frågor. De uttryckte att de behövde integritet och ville utvidga sin självständighet. Samtidigt sökte de någon att vara förtrogen med. Mamman var en viktig person De kände sexualitet i sin egen kropp och sökte svar på frågor om egna känslor och om sex men märkte att vuxna undvek att informera dem. Flickorna förstod att vuxna ansåg dem för unga för sådan kunskap.

Artikel II
Resultatet visar att flickor som inte fått mens var mer positivt inställda till mens. Mamma var den som de flesta flickor hade fått information ifrån om mens. De 10 % som kunde prata med pappa kunde uppgav att de kunde köpa bindor och tamponger i affären och prata med pojkarna om mens. Flickorna i studien hade behov av information om menstruation och sex då det visar sig att de söker information från ett flertal olika håll. Många flickor höll inte med om påståendet " jag tycker om min kropp" och "jag vill bli en vuxen". Ju mer man höll med om påståendet "Jag tycker om att min kropp utvecklas desto mer ville man bli en vuxen och desto mer positiva attityder till mens" hade flickorna. Många flickor hade blivit utsatta för verbala sexuella trakasserier. Fyrtiosex procent av flickorna hade blivit kallade hora.

Artikel III
Den nya undervisningsmetoden resulterar i ändrade attityder om den ges precis före flickorna får sin första menstruation. Undervisningsmetoden måste vara konkret och baserad på multisensoriskt lärande.

Artikel IV
Ett av huvudfynden var att pojkar tar mindre ansvar än flickor och att pojkar upplever sig i högre grad opåverkade av vårt nuvarande sätt att ge utbildning i dessa frågor. Manuscript.

Diskussion

Artikel I
Flickorna upplevde att såväl kroppen som de sociala relationerna var i förändring. Samtidigt som flickan utvecklade nya social relationer sökte de någon nära förtrogen, vilket ofta var mamman. Vuxna bör uppmärksammas på att flickor behöver mer kunskap och forum att tala om den nya kroppen såväl som om sex.

Artikel II
Det faktum att ett stort antal flickor inte håller med om eller är osäkra på om de tycker om sin kropp och inte vill bli en vuxen påvisar att deras transformation att bli kvinna inte är optimal. Många flickor hade låg självkänsla beträffande sin kroppsliga utveckling och att vilja bli en vuxen. Det har visat sig i tidigare studier att betydelsen av att vilja bli en vuxen är stor. Flickorna är i en fas där något nytt och okänt händer dem och de behöver stöd för att hitta meningen med detta. Flickor i denna ålder är receptiva och söker information om mens, sex och relationer från ett flertal olika håll. Eftersom mamman är den som de flesta flickor får information ifrån är det viktigt vilken attityd hon förmedlar. Pappan bör få information om hans viktiga roll vad gäller stöd till flickor i denn ålder. Flickor som har en pappa att prata med i dessa frågor påverkar flickan på så sätt att hon vågar visa utåt att hon har mens och kan köpa bindor och tamponger i affären och prata med pojkar om mens. Betydelsen för skolsköterskans tillgänglighet i form av information och samtal måste poängteras. Att bli kallade ord med sexuell anknytning ssåsom hora och fitta upplevs kränkande och det finns risk att flickorna immuniseras och inte orkar bry sig och inte agerar. Att vuxna lyfter upp hur detta känns samt ge ord för att kommunicera med jämnåriga och vuxna kan vara en väg.

Artikel III
Sammantaget var flickorna i den aktiva undervisningsmetoden mer positiva och öppna till menstruation och hade förändrat sina attityder jämfört med standardgruppen. Den aktiva undervisningsmetoden vänder sig till tolvåriga flickor och möter dem med en förståelig undervisningsmetod som tar hänsyn till deras mognad vad gäller konkret och abstrakt tänkande. Tidigt utvecklade flickor påverkades inte med detta mätinstrument men. Dessa flickor är en viktig grupp att uppmärksamma då det är vanligt att de umgås med äldre kamrater och oftare tillhör dem som utsätter sig för risktagande. Det bästa vore att undervisa flickorna gradvis och flera gånger med början före de får sin första menstruation.

Artikel IV
När undervisningen på gymnasiet måste ta hänsyn till individers olika lärstil, genusskillnader samt fokusera mer på sexuell erfarenhet än sexuell identitet. För att kunna minska sexuellt överförbara infektioner bör tid för noggrant utvärderade undervisningsmetoder göras.

Slutsats

Artikel I
Flickorna sociala liv förändras i denna övergångs fas (transition) i livet liksom drivkraften till att utveckla ett självständigt liv. Det är viktigt att möta flickor i tidig pubertet i frågor om sex.

Artikel II
Det faktum att ett stort antal flickor inte håller med om eller är osäkra på om de tycker om sin kropp och att de inte vill bli en vuxen påvisar att flickors transformation att bli kvinna inte är optimal. Att vilja bli en vuxen och att tycka om att kroppen utvecklas hör ihop med att ha mer positiva attityder till mens. Om mamman har förmåga att i tidigt skede fånga upp flickans tecken på att puberteten är på gång och kan kommunicera omkring mensattityder och om kroppen är hjälper det flickan i övergången till att få den nya kroppen.

Artikel III
Man bör aktivt möta flickor under tidig pubertet och ge dem undervisning. Om möjligt ska denna undervisning ges just före den första menstruationen kommer. Undervisningen måste vara konkret och baserad på multisensorisk inlärning. Eftersom tidigt- och sent utvecklade flickors attityder om menstruation inte påverkades av vår undervisningsmetod behövs fortsatt forskning för att få mer kunskap inom området.

Artikel IV
Pojkars ansvar när det gäller att STI-tester är lägre än flickors. Undervisningen på gymnsienivå bör utveckla metoder för att bättre fånga pojkar i detta avseende.

Referenser

Artikel 1
Anonymous. (1974). Statens offentliga utredningar. Utredningar rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisning och upplysande syfte. Malmö: Liber59, .
Anonymous. (1994). Sweden´s youth centers policy program and guide to start your own center. Stockholm, Sweden: Swedish Society for Youth Centers.
Alsaker, F D. (1992). Pubertal timing, overweight, and psychological adjustment. Journal of Early Adolescence, 12, 396-419.
Alsaker, F D. (1996). Annotation: the impact of puberty. Journal of Child Psychology and Psychiatry and Allied Disciplines, 37,(3) 249-258.
Ambjörnsson, F. (1996). Kroppen är den som tar mig till Konsum och köper mjölk. Stockholm: Socialantropologiska inst, University of Stockholm.
Ambjörnsson, F. (2004). Konsten att göra kroppen kvinnlig. "I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer". Stockholm: Ordfront.
Andersson-Ellström, A. (1996). Age of sexual debut related to life-style and social background factors in a group of Swedish female students. Sexuality and sexually transmitted diseases in young women. Karlstad, Sweden: Center for public health research, county council of Värmland III.
Andrews, S. (1985). The experience of menarche: an exploratory study. Journal of Nurse-midwifery, 30,(1) 9-14.
Berg Kelly, K. (1991). Self-reported health status and use of medical care by 3,500 adolescents in western Sweden. II. Could clustering of symptoms and certain background factors help identify troubled young people? Acta Paediatrica Scandinavica, 80,(8-9) 844-851.
Berg Kelly, K. (1998). Ungdomsmedicin. Stockholm, Sweden: Liber AB.
Brooks-Gunn, J & Ruble, D N. (1980). Menarche. In: The menstrual cycle vol 1. Dan AJ, Graham EA, Beecher CP. New York: Springer 141-159.
Brooks-Gunn, J & Ruble, D N. (1982). The development of menstrual-related beliefs and behaviors during early adolescence. Child Development, 53,(6) 1567-1577.
Bugelski, B R. (1970). Practical application of Mowrer's theory. In: Contemporary issues in educational psychology. Clarizio HF, Craig RC, Mehrens WA. Boston, US: Allyn and Bacon, inc 190-198.
Byely, L, Archibald, A B, Graber, J & Brooks-Gunn, J. (2000). A prospective study of familial and social influences on girls' body image and dieting. International Journal of Eating Disorders, 28,(2) 155-164.
Börjesson, A. (1998). Flickorna och frigörelsen. Forskning om flickor och arbete med tjejprojekt. Ungdomsstyrelsens utredningar, 12. Stockholm, Sweden: Ungdomsstyrelsen.
Clarke, A E & Ruble, D N. (1978). Young adolescents' beliefs concerning menstruation. Child Development, 49,(1) 231-234.
Craig, R C, Mehrens, W H & Clarizio, H F. (1975). Cognitive readiness. Contemporary educational psychology. Consepts/issues/applications. New York: John Wiley & Sons, Inc 26-57.
Dashiff, C. (1986). Education for menarche. Journal of School Health, 56,(2) 56-60.
Deutsch, H. (1973). The psychology of women. A psychoanalytic interpretation. Volume I, Girlhood. New York, US: Bantam books.
Duncan, P D, Ritter, P L, Dornbusch, S M, Gross, R T & Carlsmith, M. (1985). The effects of pubertal timing on body image, school behavior, and deviance. Journal of Youth and Adolescence, 14,(3) 227-235.
Ellis, B J & Garber, J. (2000). Psychosocial antecedents of variation in girls' pubertal timing: maternal depression, stepfather presence, and marital and family stress. Child Development, 71,(2) 485-501.
Frank, D & Williams, T. (1999). Attitudes about menstruation among fifth-, sixth-, and seventh-grade pre-and post-menarcheal girls. Journal of School Nursing, 15,(4) 25-31.
Gagné, R M. (1970). The learning of concepts. In: Contemporary issues in educational psychology. Clarizio HF, Craig RC, Mehrens WA. Boston, US: Allyn and Bacon, inc 230-237.
Golub, S. (1992). Menarche: The Onset of Menstruation. Periods From Menarche to Menopause. London: SAGE Publications, Inc. 24-45.
Graber, J A & Brooks-Gunn, J. (2001). Co-occurring eating and depressive problems: an 8-year study of adolescent girls. International Journal of Eating Disorders, 30,(1) 37-47.
Göthlund, A. (1997). Bilder av tonårsflickor. Om estetik och identitetsarbete. Linköping, Sweden: Tema Kommunikation, University of Linköping.
Hedner, N, Milsom, I, Eliasson, T & Mannheimer, C. (1996). TENS bra vid smartsam mens. Lakartidningen, 93,(13) 1219-1222.
Höjeberg, P. (1994). Att bli kvinna - Löftesrikt eller bara besvärligt? Stockholm: Västra Stockholms sjukvårdsområde. FoU.
Höjeberg, P. (2000). Moder av de heliga föremålen. Tröskelkvinnor. Oskarshamn, Sweden: Carlssons Bokförlag 198-214.


En vindlande väg - från flicka till kvinna

Attityder till menstruation, att bli kvinna och ungdomars sexuella hälsa
- observations och interventionsstudier

, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://au.researchweb.org/is/vgr/project/336