FoU i Västra Götalandsregionen
En jämförelse mellan två långvariga smärttillstånd; generaliserad smärta/fibromyalgi och långvarig ländryggssmärta.
En jämförelse mellan två långvariga smärttillstånd; generaliserad smärta/fibromyalgi och långvarig ländryggssmärta.
Project number : 309
Created by: Lena Nordeman, 2005-08-28
Last revised by: Lena Nordeman, 2012-11-11
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

CompletedCompleted

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Ländryggssmärta drabbar 60-80 % av befolkningen någon gång under sin levnadstid. De allra flesta (90 %) blir besvärsfria oavsett behandling medan ca 10 % utvecklar ett långvarigt smärttillstånd med funktionsnedsättning som följd. Många patienter med långvarig ländryggsmärta har ingen anatomisk, demografisk eller psykosocial förklaringsmodell till sina symtom utan kategoriseras som idiopatisk eller ospecifik ländryggsmärta. Vid andra långvariga smärtsyndrom som fibromyalgi använder man sig av allmänt accepterade kliniska kriterier som fastställdes 1990 av American College of Rheumatology.
Kostnader för konsekvenserna av ländryggssmärta var i Sverige 1995, 29.4 miljarder, 92 % av dessa var indirekta kostnader. Hur utveckling från akut till långvarig ländryggsmärta sker är inte helt klarlagt. Tidigare studier tyder på att långvarig smärta är associerad med försämrad fysisk, mental och social hälsa.
Syftet är att i en tvärsnittstudie undersöka eventuella likheter och skillnader mellan två långvariga smärttillstånd: långvarig ländryggsmärta och generaliserad smärta/fibromyalgi, med avseende på smärtlokalisationer, smärttröskel, fysisk funktion och aktivitet, social funktion, mental funktion, och livskvalitet.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Tvärsnittsstudier (Cross-Sectional Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Low Back Pain
Acute or chronic pain in the lumbar or sacral regions, which may be associated with musculo-ligamentous SPRAINS AND STRAINS; INTERVERTEBRAL DISK DISPLACEMENT; and other conditions.
Fibromyalgia
A common nonarticular rheumatic syndrome characterized by myalgia and multiple points of focal muscle tenderness to palpation (trigger points). Muscle pain is typically aggravated by inactivity or exposure to cold. This condition is often associated with general symptoms, such as sleep disturbances, fatigue, stiffness, HEADACHES, and occasionally DEPRESSION. There is significant overlap between fibromyalgia and the chronic fatigue syndrome (FATIGUE SYNDROME, CHRONIC). Fibromyalgia may arise as a primary or secondary disease process. It is most frequent in females aged 20 to 50 years. (From Adams et al., Principles of Neurology, 6th ed, p1494-95)

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Landsting - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - FoU primärvård - Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg

Tutor

Ronny Gunnarsson
Docent, James Cook University Australia and R&D unit for primary health care Sodra Alvsborg County Sweden
Kaisa Mannerkorpi
Lektor, Inst för Neurovetenskap/Fysioterapi, GU, Sahlgrenska Univ.sjukhuset/Reumatologi

3. Processen och projektets redovisning

Hur långt har projektet framskridit?

Projektet slutfört

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2005-03-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2012-06-30

Publikationer från detta projekt

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Ländryggssmärta drabbar 60-80 % av befolkningen någon gång under sin levnadstid. De allra flesta (90 %) blir besvärsfria oavsett behandling medan ca 10 % utvecklar ett långvarigt smärttillstånd med funktionsnedsättning som följd (1,2). Kostnader för konsekvenserna av ländryggssmärta var i Sverige 1995, 29.4 miljarder, 92 % av dessa var indirekta kostnader (1).
Många patienter med långvarig ländryggsmärta (LLRS) har ingen anatomisk, demografisk eller psykosocial förklaringsmodell till sina symtom utan kategoriseras som idiopatisk eller ospecifik ländryggsmärta. Vid andra långvariga smärtsyndrom som fibromyalgi(FM) använder man sig av allmänt accepterade kliniska kriterier som fastställdes 1990 av American College of Rheumatology (3). Studier av FM har gett nya kunskaper om relationen mellan generaliserad smärta och ålder, kön, arbetsförmåga och nedstämdhet. Förekomsten av långvarig generaliserad smärta har funnits öka med åldern och är vanligast hos personer över 50 år och är vanligare hos kvinnor än hos män (4,5). Studier har visat att patienter med FM har en lägre fysisk prestationsförmåga än friska individer (6,7) och att de upplever begränsningar i vardagliga aktiviteter, såsom att bära, gå i trappor och arbeta med upplyfta armar. Patienter med långvarig generaliserad smärta har lägre livskvalitet än patienter med andra långvariga sjukdomstillstånd (8,9).
I en nyligen publicerad studie beskriver man att långvarig regional smärta förekom hos 24 % av befolkningen i Halland medan långvarig generaliserad smärta förekom hos 11 % av befolkningen (10). Långvarig generaliserad smärta har i flera epidemiologiska studier funnits förekomma hos 10-15 % av populationen, och FM är ett långvarigt smärttillstånd som anses förekomma hos 1-3 % av befolkningen i Sverige, USA och Canada (5,6,11).
Hur utveckling från akut till LLRS sker är inte helt klarlagt men det finns en växande acceptance att psykosociala faktorer såsom undvikande beteende och katastroftankar spelar en betydande roll (12,13). Fysiska mått har visat sig ha en låg förmåga att förutsäga smärtutveckling (14). Antal smärt lokalisationer, upplevd smärtintensistet föreslås ha ett prediktivt värde men om patientens smärtkänslighet påverkar en ogynnsam smärtutveckling vid ländryggssmärta eller om långvarig ländryggssmärta påverkar smärtkänslighet har vi liten kunskap om idag.
Tidigare studier tyder på att långvarig smärta är associerad med försämrad fysisk, mental och social hälsa. Målet med studien är att dels att undersöka eventuella likheter och skillnader mellan två långvariga smärttillstånd: LLRS och generaliserad smärta/FM, med avseende på smärtlokalisationer, smärttröskel, fysisk funktion och aktivitet, social funktion, mental funktion, och livskvalitet, dels att undersöka om dessa variabler förändras över tid hos personer med långvarig ländryggsmärta.

Syfte

A) Undersöka i en tvärsnittstudie likheter och skillnader mellan långvariga smärttillstånd utifrån smärtans lokalisation (ländryggsmärta och generaliserad smärta/FM) smärttröskel, funktion, fysisk aktivitet, livsstil och livskvalitet. B) Att efter ett år följa upp patienterna med ländryggsmärta och undersöka om förändringar har skett med avseende på smärttröskel och lokalisationer.

Metod: Urval

Kvinnor som söker vid vårdcentraler i Mittenälvsborg för generaliserad smärta/FM respektive LLRS tillfrågas delta i studien. Rekryteringen sker konsekutivt samt via datajournalsökning och telefonrekrytering.
Insamling av patientmaterial för generaliserad smärta/FM har påbörjats inom interventionsstudien ”Utveckling av funktionsinriktade behandlingar för patienter med långvarig generaliserad smärta” (Kaisa Mannerkorpi, VGFOUREG-1875).
200 kvinnor varav 100 med generaliserad smärta/FM respektive 100 med LLRS planeras inkluderas mellan juni 2005 till mars 2006.

Inklusionskriterier:
Kvinnor 18-60 år.
Kvinnor med generaliserad smärta (R52.2; R52.9)
eller fibromyalgi (M790).
Kvinnor med långvarig ländryggssmärta > 3 månaders smärtduration (M 545, M549p). Ländryggsmärta, lokaliserad till området mellan revbensbågen och glutealveck med eller utan radierande smärta (2).
Ingen känd ryggsjukdom.
Ej gravid.
Kvinnor som talar och förstår svenska
Kvinnor utan allvarlig somatisk eller psykisk sjukdom.

Metod: Datainsamling

Undersökningarna omfattar standardiserade intervjuer, manuella test, funktionella test och självadministrerade frågeformulär.
Standardiserade patientintervjuer utförs för att samla demografiska data och uppgifter om smärtans duration, utbredning och intensitet. Svårighetsgrad av symtom, aktivitetsbegränsningar, hälsorelaterad livskvalitet, fysisk aktivitet, fysisk-, social-, och mental hälsa undersöks med frågeformulär. Smärttröskel och fysisk funktion undersöks med manuella och funktionella test.
Deltagarna med långvarig ländryggsmärta kommer att undersökas vid två tillfällen med ett års mellanrum.
Följande uppgifter samlas:
Demografiska data: ålder, symtomduration, arbete, utbildning, sjukersättning, familjesituation, farmakologisk behandling, rökning, alkoholkonsumtion.

Smärta:
Smärtutbredning och manuell palpation av antal triggerpunkter. Smärttröskel mäts med Somedic algometer (15). Ett konstant ökat tryck appliceras på utvalda punkter. Patienten anger när trycket övergår till smärta och detta värde ger mått på smärttröskel. Två mätningar utförs på varje punkt, och medelvärde av dem anges.

Funktionstest:
6-minuters gångtest, som har visat sig vara reliabel vid upprepad mätning av patienter med generaliserad smärta (16) och som använts i flertal behandlingsstudier och anses ge en semi-objektiv bedömning av generell funktion.

Grippit, elektronisk mätning av handstyrka och uthållighet under 10 sekunder.
Validiteten för funktionell styrka beräknas vara god (17,18).

Självadministrerade frågeformulär:
Fibromyalgia Impact Questionnaire, FIQ (19) är ett frågeformulär designat för patienter med generaliserad smärta och innehåller 10 frågor om konsekvenser av smärta. Total score (medelvärde av de ingående 10 subskalorna) används i beräkningen.

SF-36, mäter hälsorelaterad livskvalitet (20).

HAD, undersöker grad av nedstämdhet (21).

Motionsvana, upplevelse av att röra på sig eller motionera (22).

Trötthet, Multidimensional Fatigue Inventory (23). Instrumentet innehåller 20 påstående där man skattar hur man känt sig de senaste dagarna på en 5 gradig skala. Medarbetare inom interventionsstudie ”Utveckling av funktionsinriktade behandlingar för patienter med långvarig generaliserad smärta” (Kaisa Mannerkorpi, VGFOUREG-1875), studerar reliabilitet och validitet för detta instrument.

Örebro muscular pain screening questionnaire, på svenska (24). Ett screeningsinstrument för akut, subakut och återkommande musculoskeletal smärta med målsättning att identifiera personer som riskerar utveckla långvarigt smärttillstånd med funktionsnedsättning och sjukskrivning som följd. Instrumentet har visat god validitet och reliabilitet (24). Frågeformuläret består av 25 frågor och beräknas ta 5 minuter att fylla i. Totalsumman indikerar låg, medel eller hög risk.

Roland and Morris disability questionnaire, på svenska (25). Självskattad funktionsförmåga relaterad till aktuell ryggsmärta med 24 st ja respektive nej frågor.
Totalsumman av antal ja-svar räknas samman och högre antal ja-svar indikerar högre grad av funktionspåverkan.

Stress, skattas med Stress and Crisis Inventory-93 (26). Formuläret innehåller frågor om förnimmelser av autonoma funktioner som är relaterade till stress.

Metod: Databearbetning

Deskriptiv analys av undersökningsgruppen.
Instrumenten sammanställs enligt respektive manual.
Samband mellan variabler undersöks med korrelations- och regressionsanalyser.
Statistikprogram Epi Info (Windows version).

Referenser

1. SBU´s styrelse och råd. Ont i ryggen, ont i nacken. Sammanfattning och slutsatser.The Swedish
council on Technology Assessment in Health Care Stockholm 1999.
2. Waddell G. Back Pain Revolution. London: Churchill Livingstone; 1998.
3. Wolfe F, Smythe HA, Yunus MB, Bennett RM, Bombardier C, Goldenberg DL, et al. The American
College of Rheumatology 1990 criteria for the classification of fibromyalgia. Report of the
Multicenter Criteria Committee. Arthritis Rheum 1990;33:160-172.
4. Wolfe F, Ross K, Anderson J, Russel J, Hebert L. The prevalence and chracteristics of
fibromyalgia in the general population. Arthritis Rheum 1995;38:19-28.
5. White KP, Speechley M, Harth M, Ostbye T. The London fibromyalgia epidemiology study: The
prevalence of fibromyalgia syndrome in London, Ontario. J Rheumatol 1999;26:1570-1576.
6. Mannerkorpi K, Burckhardt CS, Bjelle A. Physical performance characteristics of women with
fibromyalgia. Arthritis Care Res 1994;7(3):123-129.
7. Mengshoel AM, Forre O, Komnaes HB. Muscle strength and aerobic capacity in primary
fibromyalgia. Clin Exp Rheumatol 1990;8:475-479.
8. Gaston-Johansson F, Gustafsson M, Felldin R, Sanne H. A comparative study of feelings,
attitudes and behaviors of patients with fibromyalgia and rheumatoid arthritis. Soc Sci Med
1990;31:941-947.
9. Burckhardt C, Archenholtz B, Mannerkorpi K, Bjelle A. Quality of life of Swedish women with
fibromyalgia syndrome, rheumatoid arthritis and systemic lupus erythematosus. J Musculoskel
Pain 1993;1(3/4):199-207.
10.Bergman S, Herrström P, Högström K, Peterson I, Svensson B, Jacobsson L. Chronic
musculoskeletal pain, prevalence rates, and sociodemographic associations in Swedish population
study. J Rheumatol 2001;28:1369-77.
11.Lindell L, Berman S, Petersson I, Jacobsson L, Herrström P. Prevalence of fibromyalgia and
chronic widespread pain. Scand J Prim Health Care 2000;18:149-153.
12.Borkan J, Van Tulder M, Reis S, Shoene ML, Croft P, Hermoni D. Advances in the field of low
back pain in primary care. A report from the Fourth International Forum. Spine 2002;27:E128-
E132.
13.Pincus T, Vlaeyen JWS, Kendall N, Von Korff MR, Kalauokalani DA, Reis S.Cognitive- behavioural
therapy and psychosocial factors in low back pain. Spine 2002;27:E133-138.
14.Turk DC, Melsack R. Handbook of pain assessment.1 Ed. New York: Guildford Press;1992.
15.Kosek E, Ekholm J, Nordemar R. A comparison of pressure pain thresholds in different tissues
and body regions. Scand J Rehab Med 1993; 25: 117-124
16.Mannerkorpi K, Svantesson U, Carlsson J, Ekdahl C. Tests of functional limitations in
fibromyalgia syndrome: A reliability study. Arthritis Care Res 1999;12:193-199.
17.Nordenskiöld U, Grimby G. Grip force in patients with rheumatoid arthritis and
fibromyalgia and in healthy subjects: a study with the Grippit instrument. Scand J Rheumatol
1993;22:14-19.
18.Stibrant Sunnerhagen K, Hedberg M, Henning G, Cider Å, Svantesson U. Muscle
performance in an urban population sample of 40- to 79-year-old men and women.
Scand J Rhehab Med 2000;32:159-16
19.Burckhardt CS, Clark SR, Bennett RM. The Fibromyalgia Impact Questionnaire. Development and
validation. J Rheumatol 1991;18:728-733.
20.Sullivan M, Karlsson J, Ware JE. The Swedish SF-36 Health Survey. I. Evaluation of data
quality, scaling assumptions, reliability and construct validity across general populations in
Sweden. Soc Sci Med 1995;41:1349-1358.
21.Zigmond, A. and Snaith, R. The hospital anxiety and depression scale. Acta Psychiatr Scand
1983;67:361-370.
22.Mannerkorpi K, Hernelid C. Leisure time physical activity instrument and Physical Activity at
Home and Work instrument. Development, face validity, construct validity and test-retest
reliability for subjects with fibromyalgia. Disabil Rehabil: 2005: 27: in press.
23.Smets EM, Garssen B, Bonke B, De Haes JC. The Multidimensional fatigue inventory (MFI-20).
Psychometric qualities of an instrument to assess fatigue. J Psyhcosom Res 1995 Apr 39 (3): 15.
24.Linton SJ. Örebro musculoskeletal pain screening questionnaire. Hallsberg: Närke tryck AB;1999.
25.Johansson E, Lindberg P. Subacute and chronic low back pain. Reliability and validity of the
Swedish version of the Roland and Morris disability questionnaire. Scand J Rehab Med
1998;30:139-143.
26.Nyström C, Nyström O. Skattad stress verifierar autonom funktion. Läkartidningen 1996; 93: 2583- 2584.


En jämförelse mellan två långvariga smärttillstånd; generaliserad smärta/fibromyalgi och långvarig ländryggssmärta., from FoU i Västra Götalandsregionen
http://au.researchweb.org/is/vgr/project/309