FoU i Västra Götalandsregionen
Attityder och känslor till menstruation och kropp vid tiden för första menstruationen
Attityder och känslor till menstruation och kropp vid tiden för första menstruationen
Project number : 300
Created by: Gun Rembeck, 2005-08-12
Last revised by: Gun Rembeck, 2015-03-03
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

CompletedCompleted

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Attitudes and feelings towards menstruation and womanhood in girls at menarche

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Flickor har ofta har en oklar uppfattning om sin kropp och dess funktioner vid tiden för första menstruationen. Detta påverkar deras upplevelse av första menstruationen (menarche), uppfattningen om sig själva som unga kvinnor och därigenom även möjligheten att hantera sin sexualitet. Detta området är otillräckligt kartlagt och vunna kunskaper kan förbättra ungdomsmottagningarnas utåtriktade arbete till flickor i den tidiga fasen av puberteten.
Syftet med studien var att genom kvantitativ undersökning kartlägga hur flickor i årskurs 6 tänker och känner omkring menstruation och kropp.
Metoden som användes var att flickor i åk 6 svarar på en validerad enkät samt egenhändigt utvecklade frågor. Svaren från flickor som ännu inte fått första mens och de som fått första mens jämfördes.
Resultatet visade att ett stort antal flickor inte höll med om eller var osäkra på om de tyckte om sin kropp. Att vilja bli en vuxen och att tycka om att kroppen utvecklas hörde ihop med att ha positiva attityder till mens. Om mamman hade förmåga att i tidigt skede fånga upp flickans tecken på att puberteten var på gång och kommunicera med flickan omkring mensattityder och kropp hjälpte det flickan i övergångperioden när den nya kroppen växte fram. Endast tio procent av flickorna kommunicerade med sina pappa om mens men dessa flickor kunde oftare prata även med pojkarna i klassen om mens och själva handla bindor och tamponger i affären.
Att flickor inte vill bli en vuxen påvisar att transformation till att bli kvinna inte är optimal.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Tvärsnittsstudier (Cross-Sectional Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Puberty
A period in the human life in which the development of the hypothalamic-pituitary-gonadal system takes place and reaches full maturity. The onset of synchronized endocrine events in puberty lead to the capacity for reproduction (FERTILITY), development of secondary SEX CHARACTERISTICS, and other changes seen in ADOLESCENT DEVELOPMENT.
Menarche
The first MENSTRUAL CYCLE marked by the initiation of MENSTRUATION.
Sexuality
The sexual functions, activities, attitudes, and orientations of an individual. Sexuality, male or female, becomes evident at PUBERTY under the influence of gonadal steroids (TESTOSTERONE or ESTRADIOL), and social effects.
Mother-Child Relations
Interaction between the mother and the child.
Adolescent Health Services
Organized services to provide health care to adolescents, ages ranging from 13 through 18 years.
Nurse Midwives
Professional nurses who have received postgraduate training in midwifery.
Nurse Clinicians
Registered nurses who hold Master's degrees in nursing with an emphasis in clinical nursing and who function independently in coordinating plans for patient care.
Health Care Surveys
Statistical measures of utilization and other aspects of the provision of health care services including hospitalization and ambulatory care.
Parent-Child Relations
The interactions between parent and child.
Adolescent
A person 13 to 18 years of age.
Attitude
An enduring, learned predisposition to behave in a consistent way toward a given class of objects, or a persistent mental and/or neural state of readiness to react to a certain class of objects, not as they are but as they are conceived to be.
Emotions
Those affective states which can be experienced and have arousing and motivational properties.
Menstruation
The periodic shedding of the ENDOMETRIUM and associated menstrual bleeding in the MENSTRUAL CYCLE of humans and primates. Menstruation is due to the decline in circulating PROGESTERONE, and occurs at the late LUTEAL PHASE when LUTEOLYSIS of the CORPUS LUTEUM takes place.
School Health Services
Preventive health services provided for students. It excludes college or university students.
School Nursing
Health and nursing care given to primary and secondary school students by a registered nurse.
Midwifery
The practice of assisting women in childbirth.
Child
A person 6 to 12 years of age. An individual 2 to 5 years old is CHILD, PRESCHOOL.
Female
Description missing
Humans
Members of the species Homo sapiens.
Questionnaires
Predetermined sets of questions used to collect data - clinical data, social status, occupational group, etc. The term is often applied to a self-completed survey instrument.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Landsting - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - FoU primärvård - Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg

Tutor

Margareta Möller
Verksamhetschef, Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Region Örebro Län
Ronny Gunnarsson
Docent, James Cook University Australia and R&D unit for primary health care Sodra Alvsborg County Sweden

3. Processen och projektets redovisning

Hur långt har projektet framskridit?

Projektet slutfört

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

1999-08-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2006-06-06

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Puberteten är en turbulent tid i en ung människas liv. Tillsammans med många psykologiska och fysiologiska förändringar som sker under puberteten är förmodligen menarche (första menstruationen) en av de mest dramatiska av händelser för en flicka. Symboliskt är flickan i en vändpunkt i sitt liv. Hon kliver över tröskeln från att ha varit flicka till att bli kvinna enligt Höjeberg (1).
Fanny Ambjörnsson, doktorand vid Socialantropologiska institutionen Stockholm (2) har studerat unga kvinnors upplevelser av kropp och identitet. Identitet sker genom kroppen och för den unga människan hör självkänslan ihop med hur han/hon uppfattar sin egen kropp. Annette Göthlund, bildforskare (3) beskriver i sin avhandling flickans självuppfattning under puberteten då hennes kropp förändras på ett sätt som hon inte kan styra. I bildkulturen är kvinnan av tradition den som tittas på. Ofta framställs hon som passivt objekt styrt av en manlig aktiv blick. Men, flickan är inte bara passivt offer för mediebilderna, utan bearbetar dem aktivt i olika estetiska praktiker. Flera forskare har specifikt studerat menarche - första mens, ur olika synvinklar, främst beteendevetare och från USA och Kanada, färre från Europa. Ofta refereras till Koff, Rierdan, Jacobson (4). Det betonas att flickors förväntningar, upplevelser och erfarenheter av första mens är avgörande för deras framtida attityder till mens. Om flickan är förberedd blir hon mer positiv. Att dela känslor med någon; storasyster, mamma eller någon annan minskar också oron. Brooks-Gunn (5) har studerat flickors förväntningar på menstruationssymtom och utvecklingen av dessa. Flickor som ännu inte hade fått menstruation hade i denna studie redan klara uppfattningar att förändringarna är relaterade till hormoncyklar på samma sätt som rapporteras av vuxna kvinnor. Håkan Stattin (professor i psykologi) (6) har studerat hur mensdebuten påverkar unga människors livsstil. De tidigt mogna flickorna har mer psykosomatiska problem och sämre kontakt med sina föräldrar än jämnåriga. Det är ingen status att vara tidigt mogen som flicka. De känner sig utanför är okoncentrerade och vantrivs oftare i skolan. Agnes Börjesson (doktorand, etnologi) (7) skriver att ju äldre flickan blir desto fler budskap får hon om vad som är viktigt här i livet och upptäcker ganska snart att de kvinnliga erfarenheterna är underordnade. Hon tillägnar sig så småningom en underordnad identitet. Den frihet som teoretiskt erbjuds flickor i vår kultur, är inte möjlig i praktiken. Gruppen flickor måste lyftas fram om vi vill få en större förståelse mellan könen och den könsordning som råder i samhället, som fortfarande verkar förtryckande enligt Börjesson.

Syfte

Kartlägga hur flickor i årskurs 6 tänker och känner omkring menstruation och kroppen.

Frågeställning / Hypoteser

Finns det skillnader på hur flickor i årskurs 6 tänker och känner om menstruation och kroppen om de haft första menstruation eller om de inte har haft första menstruation.

Metod: Urval

I Lerum deltager alla flickor som går i årskurs 6 i kommunens skolor. I Skara deltager två skolor och i Härryda två skolor.

Metod: Gruppindelning

Alla klasser i respektive skola deltager.

Metod: Datainsamling

Enkätundersökning

Flickorna svarar på enkäten i skolan. Projektledaren eller skolsköterskan lämnar ut enkäterna
De flickor som aldrig haft menstruation och de flickor som har haft menstruation svarar på olika enkäter. Enkätens del 1 (frågorna 1-58) handlar om hur flickor tänker och känner om menstruation. Dessa frågor är hämtade från AMAQ (Morse JM et al. The adolescent Menstrual Attitude Questionaire, part 1: Scale construction. Health Care for Women International 1993; 14:39-62) och är översatta till svenska. Enkätens andra del handlar om hur flickan tänker och tycker om sin kropp och varifrån hon hämtar information om menstruation och om sex.
Den andra enkätdelen är utvecklad i samband med ett tidigare projekt med kvalitativ forskningsansats.

Metod: Databearbetning

Svaren från flickor som har menstruation och de som aldrig haft menstruation kommer att jämföras och Mann-Whitneys statistiska metod används.

Resultat

Resultatet visar att flickor som inte fått mens var mer positivt inställda till mens. Mamma var den som de flesta flickor hade fått information ifrån om mens. De 10 % som kunde prata med pappa kunde uppgav att de kunde köpa bindor och tamponger i affären och prata med pojkarna om mens. Flickorna i studien hade behov av information om menstruation och sex då det visar sig att de söker information från ett flertal olika håll. Många flickor höll inte med om påståendet " jag tycker om min kropp" och "jag vill bli en vuxen". Ju mer man höll med om påståendet "Jag tycker om att min kropp utvecklas desto mer ville man bli en vuxen och desto mer positiva attityder till mens" hade flickorna. Många flickor hade blivit utsatta för verbala sexuella trakasserier. Fyrtiosex procent av flickorna hade blivit kallade hora.

Diskussion

Det faktum att ett stort antal flickor inte håller med om eller är osäkra på om de tycker om sin kropp och inte vill bli en vuxen påvisar att deras transformation att bli kvinna inte är optimal. Många flickor hade låg självkänsla beträffande sin kroppsliga utveckling och att vilja bli en vuxen. Det har visat sig i tidigare studier att betydelsen av att vilja bli en vuxen är stor. Flickorna är i en fas där något nytt och okänt händer dem och de behöver stöd för att hitta meningen med detta. Flickor i denna ålder är receptiva och söker information om mens, sex och relationer från ett flertal olika håll. Eftersom mamman är den som de flesta flickor får information ifrån är det viktigt vilken attityd hon förmedlar. Pappan bör få information om hans viktiga roll vad gäller att flickorna ska våga visa utåt att de håller på att få en ny kropp och har fått mens. Betydelsen för hur skolsköterskan stöttar flickan måste poängteras. Att bli kallade ord med sexuell anknytning upplevs kränkande och det finns risk att flickorna immuniseras och inte orkar bry sig om att agera. Att vuxna lyfter upp hur detta känns samt ge ord för att kommunicera med jämnåriga och vuxna kan vara en väg.

Slutsats

Det faktum att ett stort antal flickor inte håller med om eller är osäkra på om de tycker om sin kropp och att de inte vill bli en vuxen påvisar att flickors transformation att bli kvinna inte är optimal. Att vilja bli en vuxen och att tycka om att kroppen utvecklas hör ihop med att ha mer positiva attityder till mens. Om mamman har förmåga att i tidigt skede fånga upp flickans tecken på att puberteten är på gång och kan kommunicera omkring mensattityder och om kroppen är hjälper det flickan i övergången till att få den nya kroppen.

Referenser

1. Höjeberg, Pia (2000): Tröskelkvinnor. Carlssons.
2. Ambjörnsson, Fanny (1998): Med kroppen som fiende Om fem unga kvinnors upplevelse av kropp och identitet. Ur Behag och begär. Carlssons.
3. Göthlund, Anette (1997): Bilder av tonårsflickor. Om estetik och identitetsarbete. Linköpings universitet.
4.Koff, Elissa, Rierdan, Jill, Jacobson, Stacy (1981): The Personal and Interpersonal Significance of Menarche. American Academy of Child Psychiatry och Koff, Elissa. Rierdan, Jill (1996): Premenarcheal Expectations and Postmenarcheal Experiences of positive and negative Menstrual related Changes. Journal of adolescent Health.
5. Brooks-Gunn, Jeanee (1982): The Development of Menstrual-related Beliefs and Behaviors during early Adolescence. Child Development.
6. Stattin, Håkan, Davidsson, Magnus (1990): Pubertal Maturation in Female Developmnent New Jersey.
7. Börjesson, Agnes (1998): Flickorna och frigörelsen. Forskning om flickor och arbete med tjejprojekt. Ungdomsstyrelsens utredning nr 12, Stockholm.


Attityder och känslor till menstruation och kropp vid tiden för första menstruationen, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://au.researchweb.org/is/vgr/project/300