FoU i Västra Götalandsregionen
Hur förenar läkare aktivt handledarskap för studenter med sin kliniska verksamhet?
Hur förenar läkare aktivt handledarskap för studenter med sin kliniska verksamhet?
Project number : 279
Created by: Bernhard von Below, 2005-08-07
Last revised by: Bernhard von Below, 2012-02-16
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

CompletedCompleted

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Läkarutbildningen var länge helt teoretisk under sina inledande år. Att tidigt i läkarutbildningen introducera en kontakt med det framtida yrket har tidigare varit mindre vanligt både i Sverige och internationellt. Under 1990-talet har dock på ett flertal universitetsorter i Sverige, liksom internationellt, en yrkesförberedande kurs tidigt under utbildningen införts.
Vid läkarutbildningen i Göteborg startade en sådan kurs Tidig YrkesKontakt (TYK)höstterminen 2001. Målet med TYK är att tidigt i utbildningen introducera studenterna i läkarrollen och i sjukvårdsarbetet med syftet att därigenom ge kunskap, färdigheter och inspiration för ett framtida läkaryrke och att stärka motivationen för biomedicinska studier.
Kursen bygger på en ny och aktiv handledarroll, där såväl allmänläkare som specialistläkare på sjukhus engageras och handleder studenter i smågrupper på sina arbetsplatser.Handledaruppdraget i Göteborg är för läkarna helt frivilligt och avhängigt aktiv rekrytering från kursledningen för TYK. Handledarna utgörs såväl av allmänmedicinare som sjukhusspecialister.
Handledaruppdraget inkräktar på läkarnas kliniska verksamhet i den dagliga vården, något som kan förhindra rekrytering av handledare och till att rekryterade handledare lämnar uppdraget efter relativt kort tid.
Denna intervjustudie syftar till att förstå läkarnas inställning och upplevelser av handledarskapet liksom hur handledningen påverkar deras kliniska verksamhet. Vilka strategier kan man använda för att förena uppdraget som handledare med klinisk verksamhet? Genom att skapa större klarhet i sådana frågor kan man underlätta rekryteringen av handledare. Detta är av avgörande betydelse för att denna typ av kurs skall kunna bedrivas också framgent.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Kvalitativ forskning (Qualitative Research)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Students, Health Occupations
Individuals enrolled in a school or formal educational program in the health occupations.
Curriculum
A course of study offered by an educational institution.
Education, Medical
Use for general articles concerning medical education.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Landsting - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - FoU primärvård - Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg
Statligt - Universitet - Göteborgs universitet - Sahlgrenska akademin - Institutionen för biomedicin

Medarbetare

Stig Rödjer
Läkare, Sektionen för Hematologi och Koagulation

Tutor

Annika Billhult Karlsson
Annan tjänstetitel, Minso Solutions AB
Bengt Mattsson
Läkare, Enheten för Allmänmedicin, Göteborgs Universitet
Ronny Gunnarsson
Docent, James Cook University Australia and R&D unit for primary health care Sodra Alvsborg County Sweden

3. Processen och projektets redovisning

Hur långt har projektet framskridit?

Projektet slutfört

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2004-11-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2011-11-05

Publikationer från detta projekt

Länk till webbplats / webbsida

http://www.biomedcentral.com/1472-6920/11/79

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Läkarutbildningen har av tradition länge varit helt teoretisk under sina inledande år (Rees 2000). Ett problem med detta har varit att studenterna får svårigheter med att inse tillämplighet och betydelse av de teoretiska kunskaperna. Den tidiga professionella utvecklingen fördröjs.
Att tidigt i läkarutbildningen introducera en kontakt med det framtida yrket har således tidigare varit mindre vanligt både i Sverige och internationellt (Rees 2000). Under 1990-talet har dock på ett flertal universitetsorter i Sverige, liksom internationellt, en yrkesförberedande kurs tidigt under utbildningen införts. Fakultetsnämnden för medicinska fakulteten i Göteborg beslöt år 2000 att i den reviderade läkarutbildningen införa en sådan kurs under de fyra första teoretiska terminerna, som fick namnet Tidig YrkesKontakt (TYK).
TYK startade höstterminen 2001 och har förlagts som en ”strimma” med en praktikdag per månad under de första två prekliniska åren. Målet med TYK är att tidigt i utbildningen introducera studenterna i läkarrollen och i sjukvårdsarbetet med syftet att därigenom ge kunskap, färdigheter och inspiration för ett framtida läkaryrke och att stärka motivationen för biomedicinska studier.
Kursen bygger på en ny och aktiv handledarroll, där såväl allmänläkare som specialistläkare på sjukhus engageras och handleder studenter i smågrupper på sina arbetsplatser. Pedagogiken präglas av upplevelsebaserat och uppgiftsbaserat lärande samt att lärandet sker med handledare i smågrupper.
Internationellt finns en del utvärderingar av kurser motsvarande tidig yrkeskontakt (engelsk benämning Early Patient Contact, Early Clinical Experience) i läkarutbildningen och de fokuserar huvudsakligen på de studerandes perspektiv (Hampshire 1998, Rees 2000). Enstaka studier som fokuserar på allmänläkare som handledare finns (Fine et al 1996, Hartley et al 1999). Från Sverige finns en rapport från Lund (Haffling m fl 2001) där fokus ligger på handledarnas åsikter under termin fem.
TYK i Göteborg har inneburit en ny handledarroll med aktivt handledarskap redan från termin ett, ett längre åtagande, ett smågruppshandledarskap. Till skillnad från Malmö/Lund och ovan nämnda studier är handledaruppdraget i Göteborg helt frivilligt och avhängigt aktiv rekrytering från kursledningen för TYK. Därtill består handledargruppen såväl av allmänmedicinare som sjukhusspecialister.
Handledaruppdraget inkräktar på läkarnas kliniska verksamhet i den dagliga vården, något som kan förhindra rekrytering av handledare och till att rekryterade handledare lämnar uppdraget efter relativt kort tid, något man noterat i Göteborg, särskilt på sjukhussidan. Det är därför angeläget att vid läkarutbildningen i Göteborg närmare söka förstå läkarnas inställning och upplevelser av handledarskapet liksom hur handledningen påverkar deras kliniska verksamhet. Vilka strategier används för att förena uppdraget som handledare med klinisk verksamhet? Genom att skapa större klarhet i dessa frågor kan man underlätta rekryteringen av handledare och bidra till större tillfredsställelse hos handledarna, vilket medför att fler handledare väljer att fortsätta med handledaruppdrag. Detta är av avgörande betydelse för att denna typ av kurs skall kunna bedrivas också framgent.

Syfte

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera upplevelsen av att vara handledare och att kombinera ett handledarskap med klinisk verksamhet under kursen i Tidig YrkesKontakt (TYK) hos ett strategiskt urval av de handledande läkarna

Teoretisk referensram

Studien är kvalitativ med fenomenologisk inriktning. Fenomenologin betonar vändningen mot sakerna själva (fenomenet själv) samt kravet på följsamhet vid datainsamling och analys (Dahlberg 1997).

Metod: Urval

Inbjudan om deltagande skall sändas till samtliga handledare som uppfyller ovanstående kriterier, bland dem som anmäler intresse görs ett strategiskt urval som garanterar att såväl kvinnor som män, sjukhushandledare som allmänläkare, läkare verksamma på såväl små som stora enheter samt i glesbygd och stad kommer att ingå. Det totala antalet intervjuade planeras till 16.

Metod: Datainsamling

Intervjuer med ett strategiskt urval av handledare med erfarenhet av TYK under minst två terminer sedan kursstarten hösten 2001 planeras. Intervjuerna planeras genomföras semistrukturerat utifrån intervjuschema och ske på de intervjuades arbetsplatser.

Metod: Databearbetning

Analysen av materialet skall ske enligt en metod beskriven av Kirsti Malterud utgörande en något modifierad variant av Giorgis fenomenologiska analys (Malterud 1993, Giorgi 1985). Metoden innebär inledningsvis att studera helheten i materialet och identifiera teman för att därefter i en systematisk genomgång finna meningsbärande enheter, koda, kondensera och slutligen rekontextualisera.

Referenser

  • DahlbergK. Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund: Studentlitteratur; 1997.
  • Giorgi A. Sketch of a psychological phenomenological method. In Giorgi A, ed. Phenomenology and psychological research. Pittsburgh: Duquesne Univ Press, 1985: 8-22.
  • Haffling AC, Håkansson A, Hagander B. Early patient contact in primary care; a new challenge. Medical Education. 2001;35:901-908.
  • Hampshire AJ. Providing early clinical experience in primary care. Medical Education. 2001;35:722-723.
  • Malterud K. Shared understanding of the qualitative research process – Guidelines for the medical researcher. Family Practice 1993; 10: 201-6
  • Rees LH. Medical education in the new millennium. J Intern Med. 2000:248:95-101
  • Fine B, Seabrook M. GPs’ attitudes towards increased medical education in the community. Educ Gen Pract 1996;7:42-7.
  • Hartley S, Macfarlane F, Gantley M, Murray E. Influence on general practitioners of teaching undergraduates: qualitative study of London general practitioner teachers. BMJ. 1999 Oct 30;319(7218):1168-71.


Hur förenar läkare aktivt handledarskap för studenter med sin kliniska verksamhet?, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://au.researchweb.org/is/vgr/project/279